Risk för ännu högre inflation
Trots att inflationen fortfarande ligger högt så sänkte Riksbanken nyligen styrräntan rejält. Det är inte självklart att det var ett klokt beslut. Fredrik Andersson, nationalekonom i Lund, visar i sin avhandling om trender och cykler i ekonomin att risken är att Riksbanken även i framtiden får svårt att uppnå sitt inflationsmål.
I motsats till den Europeiska Centralbanken tar den svenska Riksbanken ingen större hänsyn till utvecklingen i penningmängden när de bedömer framtida inflationsrisker.
– Jag ser i min analys att det finns ett stabilt samband mellan penningmängdstillväxt och inflation på lång sikt, även för låginflationsländer. Eftersom penningmängden har vuxit snabbt under de senaste åren finns det en poäng för Riksbanken att vara försiktig med sina räntesänkningar. Det finns annars en risk att Riksbanken kan hamna i en svår situation i framtiden, säger Fredrik NG Andersson, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Även om Riksbankens modeller visar på ett lägre inflationstryck framöver, visar en monetär analys – det vill säga en analys av penningmängden – av ekonomin att det underliggande inflationstrycket är ganska högt just nu. Det kan leda till högre inflation inom några år om Riksbanken inte motverkar det trycket. Det är därför inte helt säkert att en stor räntesänkning hjälper Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål i framtiden, utan det kan vara precis tvärtom.
Fredrik NG Andersson har också analyserat trender och cykler inom transportarbete i Sverige. Transportarbete handlar om godstransporter och beräknas enligt hur många ton som färdas i relation till hur långt de transporteras.
I den här studien handlar det om transporter på väg, järnväg och till sjöss. Studien visar att ekonomiska variabler har ett stort inflytande på transportarbetet på kort och medelfristig sikt, det vill säga mindre än cirka åtta år.
– Om det är högkonjunktur blir det mer transporter, och det måste vår infrastruktur klara så att det inte uppstår flaskhalsar. Därför är det viktigt att staten tar hänsyn till svängningarna i ekonomin när den gör infrastruktursatsningar, säger forskaren.
– Den metod som vi analyserar transportdata med kan även användas till att studera trafikströmningar över tid och konstruera olika skatter och trängselavgifter som jämnar ut trafikmängden över tiden. Till exempel kan man titta på hur avgiften ska variera över olika tidpunkter på dygnet för att få en så jämn användning av vår infrastruktur som möjligt och slippa trängsel. Det kan exempelvis handla om att öka avgiften under förmiddagen så att fler som kan köra under natten gör det i stället.
Metoden kan även användas av företag och andra organisationer.
– Exempelvis kan företag analysera utvecklingen av sin produktion, sitt lager, eller sina transporter till och från lager under året, dygnet eller under konjunkturcykeln. Med den informationen blir det lättare att planera sin produktion och få ett jämnare produktionsmönster. Det kan även hjälpa till att minska behovet av stora lager och ändå kunna möta en efterfrågeökning.
Fredrik NG Anderssons avhandling handlar förutom transporter och penningmängd även om inflation ur ett amerikanskt perspektiv och bedömningen av olika empiriska modeller. Gemensamt för de olika områdena är att de med hjälp av Wavelet-analysen studerar cykler och trender i ekonomisk data på ett mer strukturerat sätt än vad som är vanligt.
Disputationen äger rum den 20 december på Nationalekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen heter ”Wavelet Analysis of Economic Time Series”.
Kontaktinformation
Kontakta Fredrik NG Andersson på 070-288 08 93 eller fredrik.andersson3@nek.lu.se
