Växternas urtid spåras med hjälp av dublettgener
Hos alla växter där arvsmassan detaljstuderats finns gener som har dubblerats under evolutionens gång, ett fenomen som har befrämjat utvecklingen av helt nya gener och egenskaper. Genom jämförelser av gener som styr blomningstiden hos växten backtrav med besläktade gener hos en mossa har Harald Hedman från SLU lagt nya pusselbitar som belyser växtrikets molekylära historia.
Många växter är genetiskt programmerade att gå i blom vid en viss tid under året. Hos blåsippan sker det t.ex. tidigt på våren, medan blåklockan väntar betydligt längre. Mycket av det vi vet idag om gener som påverkar växters blomningstid rör dock växtgenetikernas favoritväxt, backtrav (Arabidopsis thaliana).
Harald Hedman har i sitt doktorsarbete försökt spåra det evolutionära ursprunget till några av backtravens ”blomningstidsgener”.
I detta arbete har han bland annat undersökt en mossa, hos vilken han hittat besläktade, ljuskänsliga gener som styr andra processer av betydelse för mossans förökning.
Grunden för studierna är något som kan kallas gendubblering. Evolution genom dubblering har diskuterats ända sedan 1930-talet, men idén har fått ett starkt uppsving under 2000-talet, tack vare de tekniska framsteg som har gjort det möjligt att bestämma gensekvenserna i hela arvsmassor.
Läs mer om Harald Hedmans forskning i SLU:s kunskapsbank: Spårar växternas urtid
(http://www.slu.se/?id=551&puff=311)
—————————–
Harald Hedman, från institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarade sin avhandling ”Functional and evolutionary analysis of flowering time genes in Brassica nigra and Physcomitrella patens” i Uppsala hösten 2008.
Kontaktinformation
Mer information: Harald Hedman, tel. 090-12 86 16, mobil:073-050923, harald.hedman@vbsg.slu.se eller harald.hedman@ebc.uu.se
