Europeiska kulturlandskap – Hur människan format Europas natur
Europas natur är ett resultat av människans inverkan under flera tusentals år. Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk har förändrat flora och fauna. Men även historiska händelser som krig, revolutioner och sjukdomar har påverkat naturen. Landskapet har odlats upp och växt igen om vartannat och detta är en viktig förklaring till de mönster i den biologiska mångfalden som finns i Europa idag. Formas nya bok visar hur olika skeenden i historien, biologin och landskapet har påverkat varandra.
– Naturvårdare behöver ha en historisk syn på sitt arbete. Jag vill ge biologer och naturvårdare en bild av hur viktigt det historiska skeendet har varit för den natur och det landskap vi ser idag. Samtidigt vill jag också visa historiker och kulturmiljövårdare hur viktiga biologin och landskapets förutsättningar har varit för historiens förlopp, säger Urban Emanuelsson, författare till boken.
Boken tar ett helhetsgrepp på Europas kulturlandskap ur både ett biologiskt och ett historiskt perspektiv. Europas landskapshistoria skildras från äldre stenåldern till modern tid. Innehållet väver samman ämnen som biologisk mångfald och naturvård med historia och arkeologi.
Det finns bland annat kapitel om öppen mark som ett nyckelproblem för naturvården, om utvecklingen från förhistoriska växter och djur till dagens arter, om hur jordbruket introducerades, om antikens kulturlandskap, om beteskultur, om ved, virke och vinterfoder, om utrotning och spridning av djur och växter, om brukade våtmarker, om jakt, om krig och pest, och om havet.
Där finns också kapitel om den politiska utvecklingen, om olika typer av revolutioner som har förändrat Europas landskap och om Sovjetunionens betydelse för Östeuropas landskap.
– Ofta utesluts Ryssland i beskrivningar av Europas natur, och Östeuropa brukar bli styvmoderligt behandlat. Orsaken kan vara språkbarriärer och isoleringen gentemot övriga Europa fram till Berlinmurens fall 1989. Men för den naturintresserade är östra Europa ett mycket intressant område, på många sätt mer intressant än Västeuropa.
I det avslutande kapitlet skildras vad författaren anser vara svagheter i nuvarande natur- och kulturmiljövård, och han ger förslag på hur bristerna kan åtgärdas.
– Fortfarande skiljer man ofta på naturvård och kulturmiljövård. För mig är det en konstlad uppdelning som tyvärr till stor del konserveras av både myndigheter och ideella föreningar. Helst borde naturvårdarna inbegripa hela landskapet. Då blir uttrycket ”det biologiska kulturarvet” en nyckelterm. Europas kulturarv innefattar också till exempel träd formade av människan och olika naturtypers utseende, säger Urban Emanuelsson.
Europeiska kulturlandskap, Hur människan format Europas natur vänder sig till personer som arbetar med natur- och kulturmiljövård, forskare, studerande och överhuvudtaget alla som är intresserade av naturvård, biologisk mångfald, historia och kopplingen mellan dessa. Den är populärvetenskapligt skriven.
Urban Emanuelsson är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och har under många år varit föreståndare för Centrum för biologisk mångfald. Han är växtekolog med särskild inriktning mot kulturlandskap och frågor som rör historisk ekologi. Han arbetar också med miljöinriktad samhällsplanering och med internationellt naturvårdsarbete i olika världsdelar.
Kontaktinformation
För mer information:
Urban Emanuelsson, urban.emanuelsson@cbm.slu.se, 070-620 43 41.
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se
