Nya medier bra för debatt om fosterdiagnostik
Med hjälp av medborgarkonferenser och nya medier skulle en bredare allmänhet kunna engageras i diskussioner om fosterdiagnostik och andra svåra etiska frågor. Fosterdiagnostik väcker frågor om det ofödda livet, attityder till handikappade, individens val och den medicinska praktikens gränser.
Det är en moralisk och politisk fråga som berör många människor och orsakar starka känslor, säger Cornelis Dekker som nyligen disputerat i tema Teknik och samhälle vid Linköpings universitet.
Fosterdiagnostik görs tidigt under graviditeten för att upptäcka vissa missbildningar och sjukdomar hos fostret som orsakas av bland annat förändringar i kromosomerna. En eventuell diagnos kan innebära att graviditeten avbryts genom abort. År 2004 genomfördes 350 sådana aborter i Sverige.
Cornelis Dekker menar att det finns all anledning att föra etiska samtal om fosterdiagnostik, i en öppen dialog som engagerar både allmänhet och experter. Det skulle kunna skapa förståelse för olika ståndpunkter, ett bredare inflytande över hur frågan hanteras och legitimitet för de beslut som sedan fattas.
I avhandlingsarbetet har Cornelis Dekker studerat det offentliga samtalet om fosterdiagnostik i Nederländerna och Sverige mellan 1989 och 2006. Han konstaterar att diskussionen dominerades av experter i bägge länderna och dessutom var svår att föra i traditionella medier.
I Nederländerna har ett slags lekmannakonferenser eller rådslag hållits för att involvera även allmänheten i svåra etiska frågor, som till exempel stamcellsforskning.
– Sådana rådslag skulle kunna skapas för att diskutera även fosterdiagnostik. I Sverige, som inte har samma tradition att involvera lekmän i debatten, skulle en internetsajt för kommentarer och debatt som newsmill.se kunna fylla en liknande funktion, menar Cornelis Dekker.
Debatten om fosterdiagnostik var livligare i Nederländerna än i Sverige.
– De holländska myndigheternas rekommendationer var tydligare än i Sverige och väckte därmed mer debatt, förklarar Cornelis Dekker.
Olika principer lyftes fram i de bägge ländernas debatt. I Sverige hänvisade man gärna till fostrets människovärde och det liv man själv skulle vilja leva, medan fostrets och det mänskliga livets skyddsvärde var ett viktigt argument i den holländska debatten. Där har fosterdiagnostik även uppfattats som en medikalisering av graviditeten.
För att analysera debatten har Cornelis Dekker utgått från filosofen Immanuel Kants teori om omdömesförmågan.
– Han är till stor hjälp eftersom han utgår även från den andres perspektiv. Dessutom uppmanar han oss att bedöma om våra skäl är goda skäl och följa principer som gäller alla.
Avhandlingen lades fram den 27 mars 2009 vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Cornelis Dekker, 013-13 12 57, 0733-18 57 64, cornelis.dekker@liu.se
