Folkhälsa – ett begrepp i samhällsdebatten
Vad är hälsa och har alla samma rätt till hälsa? Dessa högaktuella frågor får historiskt perspektiv i idéhistorikern Annika Bergs avhandling där hon undersökt paret Axel och Signe Höjers roll i den svenska samhällsdebatten om folkhälsa från 1920-tal till 1960-tal. Disputationen äger rum den 8 maj.
– Många av avhandlingens teman är högaktuella även i dag, ur såväl svenskt som globalt perspektiv: frågor om vem som har rätt till vilken vård, via vilka kanaler och till vilket pris, och frågor om vem som egentligen bestämmer om människors hälsa, säger Annika Berg.
Under flera decennier kring mitten av 1900-talet spelade det gifta paret Signe och Axel Höjer viktiga roller i den svenska samhällsdebatten och även internationellt. Axel Höjer (1890-1974) var läkare och gjorde sig känd – i vissa kretsar ökänd – som radikal generaldirektör för Medicinalstyrelsen.
Signe Höjer (1896-1988) blev känd som socialdemokratisk politiker och utredare, fredsaktivist och, på äldre dagar, författare. Under sin livstid framhölls de i media som ett synnerligen ”bemärkt äktepar”, endast jämförbart med paret Myrdal. Paret Höjer strävade redan från början efter att samordna sitt arbete. De framhöll gång på gång folkhälsan som en grundpelare i de välfärdssamhällen som höll på att konstrueras.
Annika Berg visar hur Signe och Axel Höjer formulerade en gemensam folkhälsoideologi, och hur de bar sig åt för att få genomslag för denna genom att hävda unik expertis.
Studien rör sig från Paris och London vid första världskrigets slut, via det fattiga Hagalund och det akademiska Lund till den socialdemokratiska elitens Stockholm, och vidare till nyligen avkoloniserade stater i Asien och Afrika under 1950- och 60-talen.
En utgångspunkt i studien är vagheten i begreppet folkhälsa. Vilka betydelser lades i ”hälsa”? Handlade det enbart om frånvaro av sjukdom eller även om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande i mer utvidgad betydelse, och ställdes krav på normal eller optimal hälsa? Och vilka betydelser lades i ”folk”?
Lades fokus på vissa problemgrupper, på den svenska befolkningen i sin helhet eller till och med på befolkningen i global mening? Studien visar på en successiv utvidgning av folkhälsobegreppet i båda dessa led.
Annika Berg undersöker också med vilka medel det var tänkt att folkhälsan skulle förverkligas. Höjers var främst inriktade på socialpolitiska åtgärder som skulle förbättra människors hälsa här och nu. Men allt högre krav på fullständig hälsa åt alla hörde samtidigt ihop med en tro på arvs- eller rashygieniska åtgärder, t ex steriliseringar, som nödvändiga för att förbättra befolkningens anlag och därmed dess hälsa på längre sikt.
En annan utgångspunkt är expertisens centrala roll i styrningen av moderna samhällen och dess befolkningar. Studien visar hur folkhälsoexpertisen i flera olika avseenden kopplades till föreställningar om kön. Den belyser också folkhälsoexpertisens tendens att överskrida gränser, i fråga om hälsans innebörd men även geografiskt, och sätter därmed in det svenska folkhemsprojektet i ett internationellt och postkolonialt sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annika Berg, tel: 018-471 35 83, 070-543 63 64, Annika.berg@idehist.uu.se
