Ballongvidgning hjälper njurpatienter
Ballongvidgning av innebär en klar förbättring både för patienter med dålig njurfunktion eller högt blodtryck. Det visar Hampus Eklöf och hans kollegor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie i senaste numret av ACTA Radiologica.
Förträngning av artärerna som försörjer njurarna (njurartärstenos= NAS) orsakas oftast av atheroskleros, en kärlsjukdom som ökar med stigande ålder.
Med en befolkning där gruppen äldre fortsätter att öka kan man förvänta sig att sjukvården kommer få fler fall av NAS att vårda. Att säkerställa normalt blodflöde till njurarna har visats kunna förbättra blodtrycket och därigenom sannolikt minskat risken för hjärtinfarkt och stroke.
Överlevnaden för patienter med NAS är betydligt lägre än för normalbefolkningen i samma ålder. Men den verkliga nyttan av att återställa normalt blodflöde till njurarna genom kirurgi eller ballongvidgning har ifrågasatts av många.
Den aktuella studien visar att klinisk nytta i form av bättre blodtryck eller bättre njurfunktion ses i 63 procent av de patienter som blev behandlade i Uppsala med ballongvidgning av NAS.
Fem patienter av 25 med mycket nedsatt njurfunktion och alla aktuella för dialys/ njurtransplantation förbättrades radikalt och var fortfarande vid liv utan behov av dialys eller njurtransplantation ett år senare, tre av dem även efter 5 år. Dödligheten inom 30 dagar efter ballongvidgningen var 1,5 procent medan någon form av lindrig eller allvarig komplikation inom samma tid sågs hos 35 procent.
– Slutsatsen är att ballongvidgning av njurartärstenos är tekniskt lyckade i 95 procent av fallen. Drygt 60 procent av patienterna uppnår målet förbättrad njurfunktion eller förbättrad blodtryckskontroll, säger Hampus Eklöf, överläkare vid röntgenkliniken och forskare vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hampus Eklöf, 018-611 00 00, hampus.eklof@radiol.uu.se
