Ätstörningar vanligt problem både före och efter fetmabehandling
Många patienter som söker hjälp för sin fetma lider av ätstörningar och hetsätning. En undersökning vid Örebro universitet visar att problemen fortfarande är vanliga tre år efter kirurgisk behandlingen. Däremot påverkas inte resultatet eftersom patienter med ätstörningar går ner lika mycket i vikt som andra.
– Det går inte att förutsäga viktutfallet utifrån ätbeteendet, varken före eller efter operationen, säger Joakim de Man Lapidoth som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicin.
Han har under drygt tre år följt mer än 250 patienter som fått antingen kirurgisk eller icke-kirurgisk beteendeförändrande behandling mot fetma. Studien visar att ätstörningar och hetsätning är vanligt, en knapp tredjedel av patienterna före behandling är drabbade, med sämre livskvalitet och högre psykisk ohälsa som följd.
Men trots att operation är den mest effektiva behandlingen mot fetma, avråds många patienter med ätstörningar från ingreppet, eftersom man anser att det inte blir ett lika bra resultat.
– Det finns stora skillnader mellan olika kliniker eftersom det hittills inte har funnits tillförlitliga undersökningar om hur ätstörningar och hetsätning påverkar resultatet. Men eftersom min studie visar att även dessa patienter lyckas gå ner bra i vikt bör man vara generös med att låta dem som behöver kirurgisk behandling få det, och inte utesluta någon utan mycket goda skäl. Det innebär ju en dramatiskt förbättrad fysisk hälsa för patienter som annars riskerar att dö på grund av sin fetma.
Däremot är den psykiska ohälsan större och livskvaliteten sämre bland dem som har ätstörningssymtom efter operationen. Visserligen kan patienterna inte äta lika mycket som tidigare, men de upplever ändå själva att de äter för mycket och saknar kontroll över sitt ätande.
– Förekomsten av ätstörningssymptom var förvånansvärt hög tre år efter kirurgi, nästan trettio procent. Trots att dessa patienter hade en lika god viktnedgång som de övriga, uppvisade de betydligt mer psykisk ohälsa och sämre livskvalitet än de övriga efter behandlingen. Men det är svårt att förutsäga hur en enskild patient kommer att reagera efter operationen. En del förbättras medan andra försämras.
Joakim de Man Lapidoths slutsats är att även patienter med ätstörningar bör få hjälp att minska vikten, men att det även är viktigt att beakta ätbeteendet och annan psykisk ohälsa såväl före som efter behandlingen.
Joakim de Man Lapidoth disputerar på avhandlingen Eating disorders and binge eating in clinical weight-loss treatments 29 maj klockan 13:00 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joakim de Man Lapidoth, 073-346 52 65.
