Det goda samtalet i arbetsgrupper
Att kasta sig in i diskussioner med ett tydligt ställningstagande främjar inte det goda samtalet i arbetsgrupper. Där är det viktigt att vara öppen för frågor, ta sig tid att svara och vara lyhörd för andra yrkesperspektiv än sitt eget.
Charlotte Lundgren är samtalsforskare och har nyligen disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om samtalen under teamkonferenser på en rehabiliteringsklinik.
Hon har videofilmat och analyserat 15 konferenser där bland andra läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och psykolog samlades för att diskutera behandlingen av patienter med långvarig smärta. Hon har dessutom följt medarbetarnas vardag på kliniken.
– I arbetslivet har det blivit vanligare med grupper där olika perspektiv på arbetet är representerade, men det finns nästan ingen forskning om samtal i den typen av grupper. Många studier fokuserar dessutom på problem i kommunikationen, säger Charlotte Lundgren, som istället valt att fokusera på samtalsstrategier som stödjer en god dialog i teamet.
En viktig förutsättning för god kommunikation är enligt Charlotte Lundgrens analys att samtalet inte är för hårt styrt och att alla har möjlighet att när som helst göra inlägg, bemötas med lyhördhet och kunna påverka hur samtalet utvecklas.
– Det är bra med en tydlig grundstruktur, men det måste också finnas utrymme för att kunna komplettera varandras information, våga utmana om något inte stämmer och fråga om det är något man inte begriper.
En annan viktig faktor är att alla i teamet funderar över vad som krävs för att kollegorna ska kunna hänga med i den egna tankegången. Vad kan antas vara självklarheter för kollegorna och vad behöver man förklara och motivera?
– Det gäller att lägga hierarkierna åt sidan och ta ansvar för teamets gemensamma förståelse, inte enbart att företräda sitt eget yrke, säger Charlotte Lundgren och tillägger att samspelet i det team hon studerat var extremt demokratiskt.
Att skicka ut en trevare och ställa en öppen fråga utan att låsa sig i givna positioner visade sig vara bra för att fördjupa diskussionen i svårare frågor: ”Jag tror det kan vara så här, vad tycker ni?” eller ”Jag är bekymrad, har ni någon lösning?”.
– De språkliga strategier som teamet på kliniken använde för det goda samtalet är allmängiltiga och kan tjäna som utgångspunkt i vilket sammanhang som helst där olika perspektiv är representerade och behövs, säger Charlotte Lundgren.
Avhandlingen lades fram den 5 juni 2009.
Kontaktinformation
Charlotte Lundgren
08-277456, 0730-444267, charlotte.lundgren@liu.se.
