Genförändringar vid kejsarsnitt kan förklara ökad risk för sjukdom
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt genetiska förändringar i de vita blodkropparna hos barn som föds med planerat kejsarsnitt jämfört med barn som föds på vaginalt sätt. Resultaten presenteras i julinumret av den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica och skulle kunna erbjuda en delförklaring till att barn som förlöses med kejsarsnitt löper större risk att drabbas av vissa sjukdomar senare i livet.
– Vår studie är ett första tecken på att så kallad epigenetisk programmering av immunsystemet till följd av negativ stress i samband med förlossningen kan ha betydelse för framtida hälsa, säger professor Mikael Norman, en av forskarna bakom studien.
Antalet förlossningar med kejsarsnitt ökar snabbt över hela världen och är för närvarande det vanligaste kirurgiska ingreppet bland kvinnor i fertil ålder. Fram till nyligen har de långsiktiga, medicinska konsekvenserna av denna metod att förlösa barn inte studerats. Forskarna tror nu att tidiga genetiska förändringar kan vara en förklaring till att personer som fötts med kejsarsnitt oftare drabbas av immunologiska sjukdomar som astma, diabetes och leukemi jämfört med dem som fötts på vanligt, vaginalt sätt.
I den presenterade studien analyserade forskarna blodprov från navelsträngen på 37 nyfödda barn direkt efter förlossningen. Nya prover togs mellan tre och fem dagar efter förlossningen. Forskarna tittade särskilt på graden av DNA-metylering (kemisk förändring av DNA) i de vita blodkropparna, en vital del av immunsystemet. Det visade sig då att de 16 barn som fötts med kejsarsnitt hade en högre grad av DNA-metylering än de 21 som fötts vaginalt. Efter tre till fem dagar hade graden av DNA-metylering sjunkit hos barnen som fötts med kejsarsnitt så att det inte längre var någon skillnad mellan de två barngrupperna.
Forskarna understryker i sin studie att det ännu är okänt varför nyfödda direkt efter ett kejsarsnitt uppvisar en högre grad av DNA-metylering i de vita blodkropparna och att detta är något som måste studeras ytterligare.
– Även om vi saknar kunskap om hur ett specifikt genuttryck påverkas vid kejsarsnitt och i vilken utsträckning dessa genförändringar kvarstår över längre tid, så tror vi att de här fynden öppnar upp ett nytt, viktigt forskningsområde, säger Titus Schlinzig, forskarassistent och studiens försteförfattare.
Publikation: “Epigenetic modulation at birth – altered DNA-methylation in white blood cells after Caesarean section”, Schlinzig T, Johansson S, Gunnar A, Ekström TJ, Norman M., Acta Paediatrica 2009, 98, 1096-99 (Invited commentary on pp 1082-84 in same issue of the journal).
För frågor, kontakta:
Professor Mikael Norman
Institutionen för kliniskt vetenskap, intervention och teknik
Tel: +46 (0)8-585 810 65,
Mobil: +46 (0)73-620 45 96
Epost: Mikael.Norman@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
