Ryggmärgsprov viktigt redskap för tidig diagnos av Alzheimers

Alzheimers sjukdom karakteriseras av sänkt koncentration av peptiden Abeta42 och höga nivåer av tauproteiner i hjärn- och ryggmärgsvätskan, även kallad cerebrospinalvätska (CSV).

Liknande förändringar har konstaterats vara vanligt förekommande hos patienter med mild kognitiv svikt av amnestisk typ (minnessvårigheter), utan att dessa personer har en fastställd demenssjukdom. Men förekomsten en Alzheimersliknade förändringar hos patienter med subjektivt upplevd mild kognitiv svikt eller icke-amnestisk mild kognitiv svikt har tidigare varit okänd.

I den nu publicerade studien har forskarna vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från flera andra europeiska universitet, undersökt förekomsten Alzheimersliknande förändringar i ryggmärgsvätskan hos patienter med mild kognitiv svikt, samt hur dessa proteiner korrelerar med minnessvikt hos patienter med amnestisk typ (aMCI), subjektiv mild kognitiv svikt (SCI) och icke-amnestisk mild kognitiv svikt (naMCI).

Patienterna i studien rekryterades från 20 olika minneskliniker runt om i Europa och matchades mot friska kontrollpersoner. Studien pågick i tre år med årliga uppföljningar. Forskarna analyserade ryggmärgsvätskan avseende markörerna Abeta42 och tauprotein, samt deltagarnas kognitiva profil avseende bland annat minnesförändringar, dagliga aktiviteter och eventuell utveckling mot en konstaterad Alzheimers sjukdom.

Slutsatsen av studien är att Alzheimers sjukdom är den vanligast förekommande diagnosen med utgångspunkt från prov från ryggmärgsvätskan inom gruppen av patienter med SCI, naMCI och aMCI, framförallt kopplad till minnesnedsättning i grupperna med naMCI och aMCI.

Patienter med SCI kan uppvisa mycket tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, men en mätbar objektiv kognitiv nedsättning kan vara uppenbar först efter en längre observationstid.

Forskarna menar att förändringar i ryggmärgsvätskan kan användas som en prognostisk markör hos patienter med aMCI och naMCI. Studien måste dock upprepas för att validera resultaten.  

– För att få en så bra behandling mot Alzheimers sjukdom som möjligt är det viktigt att börja i god tid. De nya behandlingar som finns kan börja användas tidigare i förloppet innan sjukdomen är manifest, säger Yvonne Freund-Levi, en av forskarna bakom studien.

Publikation:  “Prevalence and prognostic value of CSF markers of Alzheimer’s disease pathology in patients with subjective cognitive impairment or mild cognitive impairment in the; a prospective cohort study”, Pieter Jelle Visser, Frans Verhey, Dirk L Knol, Philip Scheltens, Lars-Olof Wahlund, Yvonne Freund-Levi, Magda Tsolaki, Lennart Minthon, Åsa K Wallin, Harald Hampel, Katharina Bürger, Tuula Pirttila, Hilkka Soininen, Marcel Olde Rikkert, Marcel M Verbeek, Luiza Spiru, Kaj Blennow, Lancet Neurology, Jul;8(7):619-27, Epub 2009 Jun 10, DOI:10.1016/S1474-4422(09)70139-5.

För mer information, kontakta:

Professor Lars-Olof Wahlund
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Mobil 070-7892045
E-post: Lars-Olof.Wahlund@ki.se  

Med dr, överläkare Yvonne Freund-Levi
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Mobil: 073-6841130
E-post: Yvonne Freund-Levi@ki.se

Presskontakt: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se