Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 augusti 2009

Risker med genmodifierad fisk

Genmodifierad, snabbväxande fisk kan revolutionera kommersiell fiskodling och avlasta överutnyttjade fiskbestånd. Men vad händer i naturen om de genmodifierade fiskarna rymmer? Forskare vid Göteborgs universitet har på uppdrag av EU studerat transgena fiskar och manar till försiktighet: –Genmodifierad fisk bör tillsvidare odlas i slutna system på land, säger Fredrik Sundström vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Genom att förse fiskar med gener från andra organismer, så kallade transgener, har forskare lyckats skapa fiskar som både växer betydligt snabbare och är mer resistenta mot sjukdomar. Fiskar kan också modifieras för att tåla kyla bättre, vilket möjliggör odling i kallare förhållanden.

Vinsten för den kommersiella fiskodlingen är stor, där genmodifierad fisk förväntas ge högre produktion och bättre avkastning. Men de transgena fiskarna kan också medföra risker och oönskade effekter på den naturliga miljön.

Transgena fiskar kan till exempel visa sig vara tåligare mot miljögifter, vilket skulle kunna ackumulera gifter som i slutledet hamnar hos oss konsumenter. Det finns också farhågor att de tillväxthormoner som tillsätts fisken kan överföras till människor.

På uppdrag av EU har forskare vid Göteborgs universitet därför studerat miljöeffekterna av GMO (genetiskt modifierade organismer) inom fiskodling. Resultaten från studierna visar att den genmodifierade fisken bör behandlas med stor försiktighet.

Fredrik Sundström, doktor vid Zoologiska institutionen, har studerat genmodifierad lax och regnbåge för att se vilka ekologiska risker de kan utgöra i naturen. Studien, där rymningar simulerats i laboratoriemiljö, visar att transgena fiskar påverkar den naturliga miljön betydligt mer än odlad vild fisk när den rymmer. Till exempel överlever genmodifierade fiskar bättre när det råder brist på föda, och gynnas mer än vildfisken av en ökande vattentemperatur.

–Det beror troligen på att den genmodifierade fisken har starkare konkurrensförmåga och är bättre på att konvertera föda, säger Fredrik Sundström.

Om genmodifierad fisk etablerade sig i naturliga bestånd skulle den kunna konkurrera ut den naturliga stammen. Men att utföra studier i laboratoriemiljö som efterliknar naturen är komplicerat, vilket gör det svårt att förutsäga hur förrymda transgena fiskar påverkar naturen.

Fredrik Sundströms slutsats är att det krävs en internationell samsyn innan kommersiell odling kan tillåtas, och att en försiktighetsprincip måste tillämpas.

–Ett förslag är att odla den transgena fisken på land, vilket omöjliggör rymning. Åtminstone bör fertil fisk hållas i slutna system, säger Fredrik Sundström.

Inget land har ännu tillåtit kommersiell odling av transgen fisk, men flera ansökningar om sådan verksamhet behandlas av myndigheter i både USA och EU.

Bildtext: Fredrik Sundströms studier utfördes bland annat i en konstgjord bäck där mikrochip avläste fiskens rörelser. Foto: Lars-Erik Sundström.

Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Sundström, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0734-084 922
fred.sundstrom@gmail.com

FAKTA
Projektet Ekologisk riskbedömning av transgen lax inleddes i maj 2005 och avslutades i april 2009. Det har genomförts vid Centre for Aquaculture and Environmental Research i Vancouver, Kanada, på uppdrag av EU, Forskningsrådet Formas och Göteborgs universitet. Koordinator i Sverige är professor Jörgen Johnsson, Zoologiska institutionen.

FAKTA TRANSGEN FISK
Transgen fisk skapas genom att gener överförs till fisk från andra arter, bland annat människa. Den önskade genen förökas med hjälp av bakterier för att sedan isoleras, renas och införas i värdfiskens ägg genom mikroinjektion. Den överförda genen innehåller en DNA-sekvens som kodar för den önskade egenskapen. Hittills har forskare genmodifierat ett tjugotal fiskarter, bland annat karp, laxfisk och mal.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera