Ögon fullproppade med nervceller ger skarp syn

När den spanske nobelpristagaren Ramon y Cajal i början av 1900-talet undersökte ögats uppbyggnad upptäckte han till sin förvåning att ljuset måste passera flera lager av nervceller innan det når fram till de ljuskänsliga fotoreceptorerna. Den här omvända näthinnan finns hos alla ryggradsdjur, som fåglar, fiskar och människor. Bläckfiskar å andra sidan har motsvarande nervceller samlade bakom ögat.

Nervcellerna har en viktig funktion att analysera syninformationen. Ju fler ett djur har, desto bättre kan det se sin omvärld. Men att ha nervcellerna inuti ögat har länge ansetts som en nackdel eftersom bilden blir suddigare när ljuset måste passera alla dessa nervceller. Men nu har forskaren Ronald Kröger som är knuten till Cell- och organismbiologi vid Lunds universitet kommit fram till att den omvända näthinnan är till stor fördel, särskilt hos djur med små ögon.

– Mellan ögats lins och fotoreceptorer måste det finnas ett visst avstånd för att en skarp bild ska uppstå. Att det utrymmet fylls med nervceller är en viktig platsbesparing för ryggradsdjuren. Det gör att även små djur kan ha relativt stora ögon med tjocka näthinnor som analyserar syninformation, säger Ronald Kröger.

När djuren för c:a 550 miljoner år sedan började jaga varandra och utvecklingen av ögat tog fart, var djuren små. En annan fördel med den omvända näthinnan är att nervcellerna ligger tätt packade och nära fotoreceptorerna, vilket gör att analysen av syninformation går snabbt och pålitligt. Ryggradsdjurens anfäder, som råkade ha en omvänd näthinna, hade en stor fördel. De utvecklade bättre synförmåga än sina konkurrenter och evolutionen började mot den stora och framgångsrika gruppen som finns idag.

Kontaktinformation
För mer info kontakta
Ronald Kröger 046-2220596