Folatrik frukost gynnsam för gravida

B-vitaminet folat behövs vid celldelningen. För gravida kvinnor är det särskilt viktigt att få i sig tillräckligt med folat, då detta minskar risken att föda barn med skador som ryggmärgsbråck. Eftersom många kvinnor får i sig för lite folat, rekommenderar Livsmedelsverket alla kvinnor som planerar graviditet att öka sina folatintag (1).

I flera länder, exempelvis USA, är mjöl eller bröd obligatoriskt berikade med folsyra, som är en syntetisk folatform (2). Sverige beslutade 2007 att inte följa efter, eftersom det är oklart hur berikningen påverkar cancerutveckling. Veronica Öhrviks avhandling handlar dels om hur kvinnor kan förbättra sin folatstatus via kosten, dels om kroppens förmåga att utnyttja syntetisk folsyra respektive naturligt folat.

När en grupp kvinnor fick äta en specialkomponerad frukost varje morgon under tre månader visade det sig att deras folatstatus hade förbättrats betydligt. Efter försöksperioden hade dubbelt så många av kvinnorna en folatstatus som förknippas med den lägsta risken för ryggmärgsbråck hos ett kommande foster. Frukosten bidrog med ca en tredjedel av det rekommenderade dagliga intaget av folat och bestod av bröd, leverpastej, apelsinjuice, kiwi, rågflingor och en valfri mejeriprodukt.

Generellt anses det vara betydligt lättare för kroppen att tillgodogöra sig syntetisk folsyra än naturligt folat, vilket man i vissa länder korrigerar för i sina näringsrekommendationer. Veronica Öhrvik visar nu att detta antagande tycks bygga på en kraftig underskattning av kroppens förmåga att tillgodogöra sig naturligt folat. Genom att använda stomiopererade försökspersoner (som saknar tjocktarm och har en påse på magen) har hon och hennes handledare kunnat följa folaternas och folsyrans öde i både blod och stomivätska.

Folatvärdena i blodet visade sig vara signifikant högre då försökspersonerna ätit naturligt folat än då de ätit samma mängder syntetisk folsyra. När folatvärdena mättes i stomivätskan, dvs. efter matens passage genom mage och tunntarm, var värdena dock lika låga oavsett i vilken form vitaminet tillförts. Kroppen tycks alltså tillgodogöra sig både formerna väl, men på olika sätt. Veronica Öhrviks resultat strider mot den allmänna uppfattningen att folsyran är betydligt mer biotillgänglig. Istället uppskattades det att kroppen kan tillgodogöra sig ca 90 procent av såväl det folat som den folsyra som finns i kosten, vilket är betydligt mer än den hittills rådande uppfattningen.

Sammanfattningsvis visar studierna att ett ökat dagligt intag om dryga 100 µg naturligt livsmedelsfolat är ett effektivt sätt att förbättra kvinnors folatstatus, men att det kan ta upp till tre månader, vilket är viktigt att veta på barnavårdscentralerna. Dessutom verkar naturligt folat vara lika biotillgängligt som folsyra, åtminstone så länge man håller sig omkring rekommenderat dagligt intag. En fördel med naturligt folat är att det till skillnad från folsyra inte förknippats med risk för vissa negativa hälsoeffekter.

————————–
1) Frukt, bär och grönsaker, liksom lever, är goda folatkällor. Extra innehållsrika är torkade linser och bönor, groddar och gröna bladgrönsaker. Folat finns även, fast i mindre utsträckning, i andra animaliska livsmedel och i spannmål. Tomater, äpplen och päron innehåller dock nästan inget folat.

2) Folat är vattenlösligt B-vitamin som kan förekomma i ett trettiotal olika former. Folsyra är en syntetisk form av folat som används vid berikning av livsmedel p.g.a. dess mer stabila karaktär.
—————————–

Agronom Veronica Öhrvik, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Folate bioavailability – In vitro experiments and human trials.

Tid: Fredag den 18 september 2009, kl. 09.30
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Associate Professor Deborah O’Connor, Department of Nutritional Sciences, University of Toronto, Toronto, Kanada

Kontaktinformation
Veronica Öhrvik, tel. 018-67 20 70, 073-618 93 63, veronica.ohrvik@lmv.slu.se