Urfolksrättigheter blir ”någonannans” ansvar
Sociologen Rebecca Lawerence visar i sin avhandling vid Stockholms universitet att både stater och privata företag duckar för frågan om urfolksrättigheter genom att skjuta ansvaret vidare till ”någonannan”.
Genom att använda fältstudier från länder som Australien, Sverige och Finland samt exempel från vissa delar av Asien – däribland Papua Nya Guinea, Indonesien och Thailand – visar Rebecca Lawrence hur företag och stater undviker att ta ansvar för urfolkskrav.
– När exempelvis samer protesterar över ett vindkraftverksprojekt tenderar den berörda myndigheten ofta att säga att ansvaret ligger hos verksamhetsutövaren. Samtidigt kan den privata entreprenören säga att staten ska bevaka samernas rättigheter. Det blir ”nånannanism”* i ansvarsfrågan, säger Rebecca Lawrence.
Enligt Rebecca Lawrence kan det dessutom vara en tunn skiljelinje mellan vad som avses med ”staten” respektive ”marknaden” när länder gör vinster från privat finansierad exploatering på urfolksmarkområden. Inte sällan är staten, via statliga/kommunala bolag, en investerare i sådana utvinningsprojekt.
Avhandlingen består av fyra artiklar – varav tre är publicerade i internationella, vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna behandlar konflikter om urfolksrättigheter i Finland, samernas protester mot vindkraftsverksbyggnad i Sverige, det statliga ansvaret för välfärdstjänster till Aboriginer i Australien samt globala investmentbanker och dess ansvar för urfolksrättigheter där de investerar.
Titel: “Shifting Responsibilities and Shifting Terrains: State Responsibility, Corporate Social Responsibility, and Indigenous Claims
För bild: press@su.se
*Nånannanismen är fenomenet som uppstår när en aktör vill att saker och ting skall utföras, men av någon annan än den själv och vill inte ta ansvar för att beslut tas.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Rebecca Lawrence, mobil 070 695 6931, e-post lawerence@sociology.su.se
