Kriser gör banker opportunistiska
Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.
Under 1990-talets finanskris kritiserades svenska banker i media för att i onödan driva fram företagskonkurser, bland annat genom ökade krav på säkerheter och oväntade uppsägningar av krediter. Bankernas moraliska handlande ifrågasattes, en situation som liknar den vi upplever idag.
– Kreditrelationen mellan banker och kunder består dels av formella skriftliga kreditavtal, dels av informella överenskommelser och samförstånd. Kunderna antas agera opportunistiskt, på bankernas bekostnad men aldrig vice versa, förklarar Kristina Furusten vid företagsekonomiska institutionen.
I sin avhandling visar hon emellertid att även bankerna agerade opportunistiskt under 1990-talets finanskris. De bröt i högre utsträckning än annars muntliga överenskommelser, och förändrade den praxis som institutionaliserats mellan dem och kunderna. De åberopade också oftare de skriftliga avtalen och tolkade dem mer strikt än före finanskrisen. Relationen till kunderna blev mer formell och det psykologiska klimatet förändrades. Kontorschefer och lånehandläggare på bankerna blev mer regelstyrda, och det skedde stora omorganisationer i bankerna. Många kunder fick nya handläggare på centrala obeståndsavdelningar, vilket ledde till en känsla av anonymitet och svek hos kunderna. Företag med finansiella problem hade även sämre möjligheter än tidigare att få stöd av sin bank.
– Slutsatsen är att när banken befinner sig i kris kan man förvänta sig att det råder en ömsesidig opportunism i kontraktsförhållandet, säger Kristina Furusten.
Bankerna utsätts för ett starkt externt tryck från aktörer som staten, finansinspektionen och ratinginstituten, vilket leder till att de tydligt måste distansera sig från tidigare kreditgivningspraxis för att återfå legitimitet. Samtidigt sätts enskilda tjänstemän i bankorganisationerna under hård press, vilket leder till att det skapas rädsla för att fatta beslut och för att behöva stå till svars.
– Det enskilda företaget måste som bankkund vara införstått med att kontraktet med banken är dynamiskt, att villkoren förändras över tid och att det alltid är banken som har tolkningsföreträde, menar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Furusten, 0155-28 59 20 eller 070-606 72 48, e-post: Kristina.Furusten@fek.uu.se
