Havsfåglar gynnas av mer skarpsill i Östersjön
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt – det är ett tecken på att torken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom ökat antal häckande havsfåglar visar nu Uppsalaforskare för första gången i en långtidsstudie på havsfåglar.
Östersjön beskrivs ofta som ett hav i förändring med ett ekosystem som genomgår regimskiften. Det har historiskt alltid funnits gott om sillfiskar i Östersjön, med undantag för kortare perioder då sillfiskarna minskat när torsk och andra rovfiskar istället ökat.
Skapsillen minskade exempelvis under torskbeståndens senaste topp på 1980-talet för att sedan öka igen till liknande nivåer när torsken minskade. Denna dynamik och människans påverkan på dessa processer genom bland annat fiskeuttag påverkar arter på olika nivåer i ekosystemet.
I en nyligen publicerad långtidsstudie av häckande havsfåglar i Östersjön har Uppsalaforskare nu kunnat visa på ett tydligt samband mellan mängden skarpsill i Östersjön och antalet häckande havsfåglar. Mer skapsill i Östersjön betyder mer föda och ökade populationsstorlekar för arter som sillgrissla, tordmule och silltrut.
– Man lyfter ofta fram negativa scenarion med att det finns mycket skarpsill i Östersjön. Men mycket skarpsill är positivt för Östersjöns havsfåglar, säger Mårten Hjernquist, en av författarna till studien och verksam vid institutionen för ekologi och evolution vid Uppsala universitet.
Studien som bedrivits under flera decennier visar att när det finns mycket skarpsill finns det också många havsfåglar och när skarpsillen minskar, minskar också havsfåglarna. Det har tidigare föreslagits att Östersjöns havsfåglar påverkas negativt av en ökad skarpsillpopulation. Detta för att mer fisk i havet betyder mer konkurrens vilket resulterar i att varje enskild fisk blir mindre vilket påstås leda till att födan blir av sämre kvalité.
Långtidsstudien visar dock att det inte finns något sådant samband. Slutsatsen är istället att det är mängden fisk som är den viktigaste faktorn för havsfåglarna i Östersjön. Detta bör man ta hänsyn till i fiskeförvaltningen, menar forskarna.
– Minskade skarpsillkvoter och ett naturvårdsperspektiv istället för ett produktionsperspektiv inom förvaltningen av fiskebestånd och deras livsmiljöer skulle vara gynnsamt för både fiskar och fåglar, konstaterar Mårten Hjernquist.
Studien utgör en del i Naturskyddsföreningens miljöövervakningsprogram på Lilla Karlsö utanför Gotlands västkust.
Artikelreferens: Hjernquist B. & Hjernquist M. B. The effects of quantity and quality of prey on population fluctuations in three seabird species. Bird Study. DOI: 10.1080/00063650903029516
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Dr Mårten B Hjernquist, institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet, 073-986 22 66, marten.hjernquist@ebc.uu.se, Björn Hjernquist, förvaltare Lilla Karlsö, 0498-24 11 39, 0498485248@telia.com
