Maskinell stubbehandling motverkar rotröta

– På skogsmark kunde vi däremot inte se någon tydlig skillnad. Men vi hittade betydligt färre nyinfektioner på de behandlade ytorna, så sannolikt blir den framtida rötutvecklingen långsammare där, säger Magnus Thor, Skogforsk.

Resultaten på skogsmark kan verka nedslående, men om man jämför med modeller för rötutbredning som publicerats tidigare är resultaten inte så förvånande.

– Enligt dem är det ganska små skillnader mellan behandlade och obehandlade bestånd upp till 50 års ålder. Först därefter blir skillnaderna uppenbara, säger han.

Sammantaget visar försöken att stubbehandling är lönsamt i samband med sommaravverkningar, framför allt i bestånd som endast har begränsade rötangrepp. Men täckningsgraden är viktig.

– Det är svårt att nå 100 procent på alla stubbar i praktiken, men är täckningen under 90 procent bör man snarast se över spridningsutrustningen, säger Magnus Thor.

Fakta om studien

• 1994 lade Skogforsk och SLU ut en försöksserie med maskinell stubbehandling mot rotröta.
• Serien omfattar totalt 14 lokaler från Skåne till Ångermanland.
•   Hälften av försöken etablerades på skogsmark, hälften på före detta jordbruksmark. De sistnämnda var sannolikt i princip fria från röta före gallringen.
•   I studien ingick två preparat: Rotstop, som är en suspension med pergamentsvampsporer, och en urealösning.
•   Försöken följdes upp sex till sju veckor efter behandlingen och 2008 gjordes en ny inventering på 11 av försökslokalerna.
•   Drygt 1600 träd borrades i stubbhöjd från två håll. Från rötangripna träd togs vedprover som skickades till laboratorium där man odlade fram och individbestämde rottickan.

Kontaktinformation
Kontakt
Magnus Thor, Skogforsk. Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88