Att mäta empati
Empati för människor från andra kulturer är en viktig förmåga både till vardags och i yrkeslivet. För första gången har den förmågan mätts hos studenter på svenska vårdutbildningar.
– De som arbetar i vården möter ofta patienter med olika etnisk bakgrund, men vi vet inte om de är tillräckligt empatiska, säger sig Chato Resoal som doktorerat i psykologi vid Linköpings universitet.
Metoder för att mäta grundläggande empati finns sedan tidigare i Sverige, men inte för att mäta empati för människor från andra kulturer, så kallad etnokulturell empati. Nu har Chato Resoal översatt och anpassat en enkät som används i USA till svenska förhållanden. Den mäter den etnokulturella empatin och innehåller frågor om hur man skulle känna, tänka eller reagera inför en viss person eller situation.
När enkäten användes för att jämföra grundempati och etnokulturell empati visade det sig att de överlappar varandra och att äldre personer, kvinnor och personer som vuxit upp i en liten stad var mer empatiska än andra. Tvärtemot vad många tror påverkades inte den etnokulturella förmågan av hur mycket kontakt man hade haft under skoltiden med människor av annan etnisk bakgrund.
I ytterligare en studie undersöktes både grundempati och etnokulturell empati hos 365 studenter som läser till läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom i både början och slutet av utbildningen.
Det visade sig att psykolog- och socionomstudenter var mest empatiska, men även de blivande läkarna och sjuksköterskorna hade god empatisk förmåga. Däremot förändrades inte den empatiska förmågan nämnvärt under utbildningen.
– Även om empati inte är något kursmoment och inte heller examineras hade vi väntat oss att studenternas empatisk förmåga skulle bli bättre under utbildningen. Men den påverkades inte utan förblev oförändrad, konstaterar Chato Rasoal.
Disputationen ägde rum den 18 december 2009.
Kontaktinformation
Chato Rasoal
013-286803
chato.rasoal@liu.se
