Världens sällsyntaste fågelart återupptäckt i krigets Afghanistan
En fågelart som tidigare bara observerats levande vid tre tillfällen sedan den upptäcktes 1867 har återupptäckts i en avlägsen dalgång i nordöstra Afghanistan. Upptäckten gjordes i ett internationellt samarbete där forskare vid Göteborgs universitet deltog.
Sommaren 2008 arbetade den amerikanske ornitologen Robert J Timmins med att på uppdrag av den amerikanska hjälporganisationen USAID inventera fågelarter i Badakshan-provinsen i nordöstra Afghanistan. På en ljudupptagning lyckades han fånga lätena från en dittills okänd fågelart.
Inspelningen hamnade hos den svenske ornitologen Lars Svensson, som snabbt kunde konstatera att ingen känd fågelart lät som den inspelade sången. Men av Timmins beskrivning av arten fattade han snart misstanke om vad för fågel det var som hördes.
I en tidigare studie hade Lars Svensson nämligen visat att flera uppstoppade fåglar i museisamlingar världen över fått fel artbeteckning: de var inte busksångare, som konservatorerna antagit, utan den mycket mer sällsynta underarten långnäbbad busksångare (Acrocephalus orinus) – observerad bara vid tre kända tillfällen sedan 1867. Till sin hjälp då hade Lars Svensson forskaren Urban Olsson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, som med hjälp av DNA-analyser kunde bekräfta felmärkningen.
När de båda svenska kollegorna nu hörde den mystiska fågelsången på bandet insåg de att de var en ornitologisk sensation på spåren.
Ett år senare, i juni 2009, lyckades de afghanska ornitologerna Naqeebullah Mostafawi, Ali Madad Rajabi och Hafizullah Noori trots krig och pågående klankonflikter ta sig in i Badakshan-området. Med hjälp av nät fångade de in 15 individer av de mystiska fåglarna. Foton och fjädrar skickades till Lars Svensson och Urban Olsson, som med hjälp av DNA-analyser kunde bekräfta att man efter 142 års sökande funnit häckningsplatsen för världens kanske sällsyntaste fågel.
Nyheten om fågelfyndet publicerades i veckan i tidskriften Birding Asia och röner nu stor uppmärksamhet i ornitologkretsar. Den långnäbbade busksångaren är inte jagad, men anses akut hotad eftersom dess häckningsplatser avverkas i lokalbefolkningens jakt på bränsle.
-Det är därför akut angeläget att skydda arten, säger Urban Olsson.
Kontaktinformation
Kontakt:
Urban Olsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031-786 3453
0736701822
urban.olsson@zool.gu.se
Lars Svensson, ornitolog och konstnär
08-663 26 55
0431-364 022
0708-15 21 22
lars@lullula.se
Fakta:
Den långnäbbade busksångaren hör till vad som på svenska brukar kallas rör-sångarsläktet, en grupp brunvita småfåglar som företrädesvis vistas i viden, vass, starr och annan växtlighet i eller i närheten av vatten. Den långnäbbade busksångaren är jämnstor med en rörsångare, cirka 13-14 centimeter lång, och liknar en sådan även till färgen: jämnt brun ovan med en svagt gröngrå skiftning samt rostigt beigevit undertill. Framom ögat finns ett kort, ljust streck, i övrigt saknar fågeln särpräglade drag. Av dess svenska namn framgår att näbben är lång, något längre proportionellt sett än hos vår svenska rörsångare. Vidare är vingarna korta och rundade, medan stjärten är ganska lång.
Fågelarten hittades i Wakhan-området i Badakshan-provinsen i nordöstra Afghanistan. Wakhan-området bildar en 300 kilometer lång korridor upp mot Himalaya, som kläms mellan Tajikistan, Pakistan och Kina. Området är känt för ett rikt fågelliv, men är mycket otillgängligt för fältstudier på grund av de pågående konflikterna. Det tar också flera dagars resande att ta sig in i området.