Vulkanisk aktivitet i Jönköpingsområdet

Den svenska berggrunden har genom årmiljonerna utsatts för flera kollisioner, både med andra kontinenter och med mindre vulkanöar. Till exempel bildades den svenska fjällkedjan i en kollision med Nordamerika. Ett annat exempel är Bergslagens malmrika bergarter, som består av hoppackade vulkanöar. Berggrunden har därefter utsatts för vittring, erosion och rörelser i jordskorpan. Faktum är att den berggrund vi idag ser bara är rötterna av en bergskedja som en gång liknade dagens Himalaya.

För nästan två miljarder år sedan kolliderade den kontinent som sydöstra Sverige då var en del av med en oceanplatta från sydväst. Kollisionen tvingade ned den tyngre, tunnare oceanplattan i jordens inre där den började smälta. Så småningom steg smältor upp till ytan och bildade vulkaner. Berg som stelnat från lava och aska från dessa vulkaner hittar vi idag bland annat i Jönköpingstrakten.

Forskaren Karin Appelquist vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, har i sin avhandling intresserat sig för bergarter i och omkring Jönköpings län. Med hjälp av isotopanalyser av mineralet zirkon kan hon visa att bergarterna i området bildades för ungefär 1,8 miljarder år sedan – ungefär samtidigt som bakterieliknande organismer började uppträda på jorden. För att förstå tidsperspektivet kan nämnas att det ”bara” var cirka 250 miljoner år sedan alla jordens kontinenter satt ihop i superkontinenten Pangea och de tidigaste dinosaurierna dök upp på vår jord.

Karin Appelquists studier visar att Jönköpingtraktens bergarter består dels av stelnad lava, dels av aska, sten och grus som spytts ut i samband med vulkanutbrott och med tiden sammansvetsats till fast berg. Genom att analysera bergets kemi kan Karin Appelquist visa att Jönköpings berggrund bildats i en miljö som liknar den man idag ser i Anderna, där Stilla havs-plattan pressas ned under den Sydamerikanska kontinenten med jordbävningar och vulkanutbrott som följd.

Undersökningar har genomförts i tre områden. I Habo stenbrott, någon kilometer norr om Habo samhälle, upptäcktes en mörk vulkanisk bergart som bildats av aska. Det andra området ligger mellan Malmbäck och Tenhult och visade sig också bestå av stora områden med vulkaniska bergarter. Det tredje området är beläget mellan Jönköping och Ulricehamn och här har man i första hand studerat graniter som övergår till gnejser.  

Dokumentationen av hur berggrunden ser ut och hur den bildats är viktig för att förstå hur vårt landskap formas, och var vi kan hitta särskilt eftertraktade malmer som järn och guld.

–På ett annat plan är geologin viktig för att veta vilka områden som är unika, och därför bör bevaras för en framtida generation, säger Karin Appelquist.

Avhandlingen Proterozoic crustal evolution in southcentral Fennoscandia försvaras vid en disputation den 12 februari.

Bildtext: Karin Appelquist vid vulkanen Stromboli utanför Italien.

Kontaktinformation
Kontakt
Karin Appelquist, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
karin.appelquist@gvc.gu.se
031-786 28 84
0739-78 45 67