1600-talets Da Vinci-kod – Goter, apokalyptik och kabbala under den svenska stormaktstiden
Dan Browns framgångar med böcker som Da Vinci-koden och Den förlorade symbolen och artisten Madonnas engagemang i kabbala har gjort esoteriska motiv kända för en bred allmänhet. Men redan under den svenska stormaktstiden vävde kungens lärare samman talmystik och kabbalistiska spekulationer med vurmen för de gamla goterna. Det visar Thomas Karlsson vid Religionshistoriska avdelningen, Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram i dagarna.
Johannes Bureus (1568–1652), är en av den svenska historiens mest mångfacetterade gestalter. Han var lärare till både Gustav II Adolf och drottning Kristina och har kallats för den svenska grammatikens fader. Samtidigt var han också runforskningens store pionjär. Han blandade runor och fornnordiska myter med kabbala, astrologi, hermetism och magi i ett unikt system som han kallade för adulruna, eller götisk kabbala.
– Johannes Bureus såg sig som en profet och hade för avsikt att återuppliva en urreligion som enligt honom funnits hos de äldsta goterna i trakterna kring Uppsala, säger Thomas Karlsson. Han kom att influera såväl Georg Stiernhielm som Olof Rudbeck och bidrog till intresset för hebreiska och kabbala i Uppsala vid denna tid.
Den sammanhållande ramen för Johan Bureus projekt var göticismen och den framväxande protestantiska svenska stormaktens polemik mot påven och kejsarmakten. Dock försökte han i renässansens anda sammanföra tankegods från den egna kristna religionen med begrepp från judendom och islam.
I tankevärlden hör Johan Bureus hemma inom den västerländska esoterismen, men i en lokal tolkning som kan benämnas “götisk esoterism” där de nationella anspråken löper som en röd tråd genom de esoteriska spekulationerna. Han menade att människan står inför en ny tidsålder och såg det trettioåriga kriget som ett uttryck för detta.
Johan Bureus tolkade tecken i naturen och i de heliga skrifterna och kom fram till att han själv hade en nyckelroll i det förestående apokalyptiska dramat. Även om han saknade några större skaror anhängare så blev han ryktbar i Europa som en person som var invigd i mysterierna.
– Johan Bureus tänkande speglar en viktig men fortfarande rätt outforskad del av kultur- och religionshistorien, menar Thomas Karlsson. De esoteriska tankegångarna finns som en kraftfull underström i västerländsk kulturhistoria och har påverkat otaliga områden inom kultur, religion och politik.
Avhandlingen namn
Götisk kabbala och runisk alkemi: Johannes Bureus och den götiska esoterismen. Avhandlingen finns att ladda ner på: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:293693
Ytterligare information
Thomas Karlsson, Religionshistoriska avdelningen, Stockholms universitet, tfn 070-425 47 74. e-post: thomas.karlsson@rel.su.se.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
