Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 april 2010

Kräkmedel och burar räddar vadarfåglar

Antalet vadarfåglar minskar kraftigt i Sverige. Forskare vid Göteborgs universitet har nu testat nya, drastiska metoder för att skydda arter som tofsvipa och rödbena från rovdjur – till exempel skyddsburar över vadarnas bon och ”falska” ägg injicerade med kräkmedel.

Populationerna av strandhäckande vadarfåglar har minskat drastiskt i Sverige. En av anledningarna är att de markhäckande fåglarnas bon plundras av andra arter. Forskaren Daniel Isaksson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, har under flera år studerat strandängshäckande kolonier av tofsvipa och rödbena i Halland.

För att minska boplundringen har Daniel Isaksson undersökt flera icke-dödliga metoder för att stoppa predatorerna. Ett sätt att skydda bona är att omgärda dem med en skyddsbur, en metod som visade sig ge bra resultat.

-Både tofsvipa och rödbena kläckte fler ägg med bona i skyddsburar. Men tekniken fungerar bara på arter som lämnar boet tidigt när en predator är i närheten, eftersom arter som ligger kvar längre riskerar att fångas och själva bli byten, säger Daniel Isaksson.

En annan metod som prövades var att placera ut konstgjorda bon med vanliga hönsägg – som målats som vadarägg och injicerats med kräkmedel. Målet var ”lära” predatorerna att vadarfåglarnas ägg är oätliga.

– Vi upptäckte att predationen på riktiga fågelägg genast minskade under de tre första veckorna i områden med utplanterade ägg, vilket tyder på att metoden hade en effekt, säger Daniel Isaksson.

Studierna visar också hur bopredationen och fåglarnas utplacering av bona i stor utsträckning styrs av den omgivande miljön.

–Till exempel utgår kråkor från upphöjda platser som gärdsgårdar och staket, där de kan hålla utkik och undkomma anfall från tofsvipor. Under två av tre år kom tofsviporna därför att placera sina bon allt längre bort från sådana platser. Det begränsar tofsvipans häckningsområde, vilket sannolikt påverkar den lokala populationens storlek, säger Daniel Isaksson.

Avhandlingen Predation and shorebirds: predation management, habitat effects and public opinions försvarades vid en disputation i december 2009.

Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Isaksson, fil. dr. i ekologisk zoologi, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0735-761232
daniel.isaksson@zool.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera