Historiska data har betydelse för klimatforskningen
Tycker du att årets vårtecken kommer sent i år? En jämförelse med hur det var för hundra år sedan visar att de tidigaste vårtecknen, som blåsippa och hassel, börjat blomma vid samma tidpunkt i år som de gjorde då.
Jämförelsen mellan Naturens kalender av idag och hur den såg ut för hundra år sedan har betydelse för forskning kring klimatförändringens effekter.
Observationer av naturens växlingar, så kallad fenologi, kommer framöver att dokumenteras ännu bättre i och med att Svenska fenologinätverket nu lanserar ett nätverk av observatörer för växters fenologi.
Detta ska göras via ett landsomfattande nätverk av frivilliga och professionella så kallade fenologiväktare som rapporterar in observationer. Det kan gälla tidpunkten för lövsprickning, blomning, fruktmognad, höstlöv och lövfällning. Allt ska rapporteras in till en nationell databas via hemsidan www.blommar.nu
Gårdar ansluts
Just nu ansluts också ett stort antal gårdar i Sverige till ett nationellt nätverk för observation av Naturens kalender. Det unika med dessa gårdar är att de också deltog i motsvarande observationsnätverk under perioden 1873-1926 Naturens kalender dokumenterades under perioden 1873-1926 av motsvarigheten till SMHI på över 350 platser i Sverige. Man gjorde observationer av tidpunkten för lövsprickning, blomning, fruktmognad, höstlöv med mera.
De jämförelser som kan göras mellan de historiska och nutida observationerna kommer att få stor betydelse för forskningen kring klimatförändringens effekter. Utöver dessa historiska gårdar deltar ett stort antal frivilliga och professionella observatörer i det landsomfattande nätverket. Rekryteringen av observatörer pågår för fullt och intresserade uppmanas att anmäla sig.
Kunskap om tidpunkten för blomning, lövsprickning och höstlöv med mera, det vill säga fenologi, och hur denna påverkas av ett förändrat klimat kommer att vara till nytta för många grupper. Hit hör pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och inte minst klimatforskarna och deras möjligheter att förutse hur klimatet förändras och vilka effekter det får. Ett förändrat klimat påverkar ekosystemen på flera sätt. Förändringen av växters fenologi är en av de fundamentala effekterna ett förändrat klimat för med sig.
Många observationer
Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) initierades 2008 och har under två år testat ett landsomfattanderapporteringssystem. Uppemot 10 000 spontana observationer har skickats in av över 500 rapportörer från hela landet via www.blommar.nu. I år har över 180 fenologiväktare rekryterats och i skrivande stund har över 1200 observationer rapporterats in.
Ett förändrat klimat påverkar ekosystemen på flera sätt som är kopplade till fenologi, till exempel:
Växtsäsongens längd och därmed vilka grödor vi kan odla
Hur mycket biomassa skogen producerar
Utbytet av växthusgaserna koldioxid och vattenånga mellan växtligheten och atmosfären
Timingen i samspelet mellan olika organismer, såväl konkurrerande arter som samarbetande
Hur mycket pollen som pollenallergiker drabbas av och när på året allergitopparna uppträder
Läs mer om fenologi på http://www.slu.se/?id=965&puff=356
Kontaktinformation
För mer information: Kjell Bolmgren, samordnare Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) vid SLU 0730-670365 kjell.bolmgren@esf.slu.se www.swe-npn.se www.blommar.nu
