Vad är en människa vid 1900-talets slut?
Under slutet av 1980-talet och 90-talet förstärks och utvidgas idén om människan som enskild individ snarare än en del av ett socialt sammanhang. Detta tar sig också uttryck i framställningen av romankaraktärer visar en avhandling i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet.
Kristina Hermansson har i sin avhandling ”Ett rum för sig” undersökt fem skandinaviska romaner från 90-talet, skrivna av Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann.
Avhandlingens titel anspelar på Virginia Woolfs essä ”Ett eget rum” från 1929. I denna moderna klassiker pläderar författaren för att rätten till eget utrymme ska utvidgas till att omfatta fler människor än bara en begränsad skara av välbeställda män. I den nyare litteratur som avhandlingen studerar tas detta individuella rum i högre grad som en given utgångspunkt. Snarare problematiseras individualiseringen och individualismens verkningar.
Kristina Hermansson har undersökt skildringen av romanpersonernas självuppfattning och förmåga att ingå i fungerande sociala relationer. Undersökningen omfattar både hur de litterära karaktärerna framställs och vilka föreställningar om identitet som romanerna uttrycks i romanerna.
– I korta drag framträder ett ambivalent subjekt klämt mellan två motstridiga förväntningar på den enskilde. Det handlar dels om att uppvisa en någorlunda fast identitet, dels om att vara förmögen att skapa sig själv som en unik individ om och om igen i förhållande till rådande normer, säger Kristina Hermansson.
Avhandlingen utgår från nyare subjekts- och identitetsteori. Slutsatsen är att det går att urskilja två poler i den samtida diskussionen. Den ena polen beskriver människan som en individ med en fast kärna, den andra intresserar sig för hur subjekt framställs och etableras i ett socialt sammanhang.
– I romanerna bryts ytterligheter mot varandra så att blottorna i båda polerna friläggs, säger Kristina Hermansson. Här anas också influenser från såväl äldre romantiska klichéer som samtida populärpsykologi. Sammantaget visar min avhandling att människan skildras på delvis nya sätt. Romanpersonerna är alla låsta i individualistiska föreställningar om att vara sig själva nog, samtidigt som de framställs som djupt osäkra och oförmögna till att upprätthålla fungerande sociala relationer. Lika lite som romanerna de ingår i, följer huvudpersonerna någon traditionell utvecklingslinje.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Ett rum för sig. Subjektsframställning vid 1900-talets slut: Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann
Avhandlingsförfattare: Kristina Hermansson, tel: 031-786 17 10 (arb.)
E-post: kristina.hermansson@lir.gu.se
Tid och plats för disputation: torsdagen den 20 maj 2010 kl. 15.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Opponent: Docent Stefan Jonsson
Avhandlingen är utgiven på Makadam förlag
