Extatiska kulter till Dionysos ära i Rom

Det finns en stark forskningstradition med rötter i 1800-talet och dess pionjärforskning inom romersk historia, som förnekar existensen av dionysiska extatiska riter, kult, satyrspel och liknande fenomen i det romerska samhället. Liknande företeelser är kända från samtida, omkringliggande samhällen, men enligt tidiga forskare stod romarna över ett sådant beteende. En tendens i brittisk forskning var till exempel att man jämförde och identifierade sig med romarna. Man ansåg att britter och romare hade mycket gemensamt, inte minst som statsmän och kolonisatörer.

– Man menade till och med att man hade ett slags gemensam mentalitet. Detta arv återspeglas även i dagens forskning kring det romerska samhället och religionen, säger avhandlingens författare Carina Håkansson.

Den kristna traditionen har dessutom gjort ett starkt avtryck på religionsforskningen i allmänhet, till exempel hade man svårt att se Dionysoskult som ”riktig” religion. Religion kunde ju knappast sammankopplas med sexuella uttryck och dryckenskap, och det är en av flera framträdande komponenter i den dionysiska kulten. Detta räckte för att tidiga forskare skulle ignorera frågan om dionysisk kult i Rom helt och hållet.

Vår nutida sekulariserade världsbild erbjuder andra tolkningsmöjligheter, och det är en aspekt som Carina Håkansson vill lyfta fram i sin avhandling.

– I sinom tid kommer naturligtvis även denna sekulariserade utgångspunkt att bli kritiserad och ifrågasatt, det ligger ju i forskningens natur, säger Carina Håkansson.

Dionysos förknippas främst med det grekiska området, men en vingud, om än i olika skepnader, har förekommit i hela området som omfattar Grekland, Etrurien och Rom. Fynd från såväl Grekland som Etrurien används därför i avhandlingen som jämförelsematerial till det romerska området.

Satyrer är starkt förknippade med dionysoskult, och satyrers förekomst i Rom i tidig tid påvisas i avhandlingen, liksom det starka band som finns mellan ritual och teater/performance. Carina Håkanssons slutsats är att den dionysiska sfären i Rom mycket väl kan vara upphovet till en framtida romersk dramatisk tradition.
Tvärdisciplinära teorier och metoder

Avhandlingen är utformad som en fallstudie och bygger på tvärdisciplinär grund. Här tillämpas teori och metod från till exempel ikonografi, arkeologi, filologi samt religionsvetenskap. Källmaterialet består av texter från till exempel den romerske historikern Livius och den grekiske skriftställaren Dionysius från Halicarnassus, samt ikonografi, till exempel vasmålningar och arkitektoniska terrakottor.

– Min avhandling riktar sig till ett internationellt forskningssamfund och är ett inlägg i debatten kring hur ett paradigmskifte inom romersk religionsforskning kan komma att förändra vår bild av romarna och deras samtid, säger Carina Håkansson.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: In search of Dionysos. Reassessing a Dionysian context in early Rome
Författare: Carina Håkansson, tel: 031-786 52 87 (arb)
E-post: carina.hakansson@class.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 29 maj 2010 kl. 13. Inst. för Historiska studier, Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Ingrid E. M. Edlund-Berry, University of Texas at Austin
Avhandlingen ingår i serien Acta Universitatis Gothoburgensis och kan beställas genom UB, Box 222, 405 30 Göteborg
Avhandlingen finns även e-publicerad: http://hdl.handle.net/2077/22099