Fler smärtreceptorer vid käkmuskelsmärta
Runt 15 procent av befolkningen lider av muskelsmärta runt käken. Nu visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet att värken är förknippad med ett ökat antal smärtreceptorer i tuggmusklerna och att kvinnor har fler smärtreceptorer än män.
Tandläkaren Nikolaos Christidis visar i sin doktorsavhandling att patienter med käkmuskelsmärta har fler 5-HT3 receptorer för serotonin (5-HT) i tuggmuskeln än smärtfria personer, men också att kvinnor har fler sådana receptorer i tuggmuskeln än män. Det är oklart om det ökade antalet av dessa smärtreceptorer uppkommer som en följd av käkmuskelsmärtan eller orsaken till den.
– Resultaten kan till viss del förklara den högre förekomsten av käkmuskulatursmärta hos kvinnor och tyder på att det sker frisättning av serotonin som aktiverar 5-HT3 receptorer vilket kan spela en väsentlig roll i smärtfortledningen vid långvarig muskelsmärta, säger Nikolaos Christidis.
Avhandlingen visar också att blockering av dessa receptorer med läkemedlet granisetron minskar muskelsmärtan och ökar smärttröskeln för tryck (ett mått på ömhet). I båda fallen var effekten dock sämre hos kvinnor än hos män. Nikolaos Christidis ska i fortsatta studier undersöka om den smärtlindrande effekten är långvarig.
– Idag behandlas käkmuskelsmärta bland annat med bettskena och avslappnings- och rörelse-övningar, men alla patienter blir inte bra. Eventuellt kan granisetron användas som kompletterande behandling i framtiden, säger Nikolaos Christidis.
En stor del av den vuxna befolkningen lider av långvarig muskelsmärta. Hos ungefär hälften är smärtan lokaliserad till ansiktet och käkarna, vilket innebär att så mycket som ca 10-15 procent är drabbade. En majoritet av dessa är kvinnor. Förutom smärta och ömhet i käkmusklerna förekommer ofta nedsatt gapförmåga samt huvudvärk. Orsakerna bakom långvarig käkmuskelsmärta är inte helt utredda och man vet inte heller varför kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.
En hypotes är att långvarig käkmuskelsmärta beror på stress i kombination med tandgnissling, vilket kan leda till en överbelastning av muskelvävnaden som i sin tur misstänks orsaka syrebrist till följd av otillräcklig blodcirkulation. Det kan i sin tur resultera i frigörande av inflammationsframkallande substanser, till exempel serotonin, som kan aktivera smärtreceptorer (5-HT3 receptorer). En blockering av dessa receptorer har i tidigare studier visats reducera smärta och ömhet hos patienter med fibromyalgi.
Doktorsavhandling: The serotonin receptor type 3 in chronic and experimental human muscle pain, Nikolaos Christidis, institutionen för odontologi, avdelningen för klinisk oral fysiologi, Karolinska Institutet. Disputation sker fredag den 4 juni 2010.
För mer information, kontakta:
Nikolaos Christidis, doktorand och tandläkare
Institutionen för odontologi
Tel: 08-524 88 121
Mobil: 070-366 04 43
E-postadress: nikolaos.christidis@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information gå in på webbplatsen ki.se.
BILD: Nikolaos Christidis, foto av Stefan Bohlin
