Genterapi mot epilepsi – ett steg närmare bättre medicinering
Dagens epilepsimediciner har många biverkningar – bland annat gör den hjärnans aktiviteter långsammare, så att patienterna får sämre reaktionsförmåga. Om man i stället kunde föra in gener som hjälper hjärnan att själv stå emot krampattackerna, så skulle dessa biverkningar kunna undvikas. Professor Merab Kokaia i Lund och hans medarbetare har fått lovande resultat i djurförsök.
Epilepsi är en ganska vanlig sjukdom, som drabbar omkring 1 av 100 svenskar och ökar risken för depression, plötsliga dödsfall, skador och handikapp. Förutom att dagens medicinering har biverkningar, så är den inte heller effektiv nog. En stor del av alla epilepsipatienter blir inte hjälpta av medicinerna, och kan inte heller behandlas med hjärnkirurgi.
Senare års forskning har visat att hjärnan efter ett epilepsianfall försöker kompensera för krampernas effekter. Det sker både genom ökade halter av en proteinliknande molekyl kallad neuropeptid Y och genom att vissa av dess receptorer (mottagare) blir mer aktiva.
Både Merab Kokaias forskargrupp och andra grupper har tidigare visat att genterapi kan öka halterna av neuropeptid Y i hjärnan. Det lundaforskarna nu gjort är att dessutom – som första grupp i världen – föra in gener som ökar aktiviteten hos vissa utvalda receptorer i hjärnan.
– Neuropeptid Y påverkar många receptorer på hjärnans celler. Somliga av dem ökar risken för kramper och ger alltså rakt motsatt verkan mot den man är ute efter. Därför är det inte optimalt att bara sträva efter höga halter av neuropeptid Y, utan man bör också se till att proteinet tas emot av de rätta receptorerna, säger Merab Kokaia.
Han har testat denna kombinerade genterapi på försöksråttor med en motsvarighet till epilepsi, och funnit att kramperna försvann. Resultaten har nyligen publicerats i den prestigefyllda tidskriften BRAIN.
Generna fördes in i försöksdjurens hjärnor via ofarliga virus. De sprutades in i de särskilda delar av hjärnan som påverkas av epileptiska kramper.
– Om metoden fungerar på människor, så skulle det räcka med en engångsbehandling i stället som nu en livslång medicinering. Man skulle också, till skillnad från dagens mediciner, påverka bara de berörda delarna av hjärnan, förklarar Merab Kokaia.
I USA behandlar Food and Drug Administration FDA nu en ansökning om att prova genterapi mot epilepsi på människor. Då handlar det dock bara om att föra in gener för en ökad produktion av neuropeptid Y, medan lundagruppens fynd tyder på att gener som ökar aktiviteten hos rätt receptor vore minst lika viktiga.
Kontaktinformation
Artikeln heter ”Adeno-associated viral vector-induced overexpression of neuropeptide Y Y2 receptors in the hippocampus suppresses seizures” och är tillgänglig på http://brain.oxfordjournals.org/ (skriv in Kokaia i sökrutan). Merab Kokaia nås på tel 046-2220547, 070-6620899 eller merab.kokaia@med.lu.se.
