Kvaliteten inom barndiabetesvården måste höjas
En sämre blodsockerbalans ger ökad risk för komplikationer senare i livet, som skador på ögon, njurar, nerver och blodkärl. Men många barn och unga i Sverige med typ 1 diabetes har inte tillräckligt bra blodsockerbalans. Framför allt gäller detta flickor i tonåren, enligt en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Avhandlingen av Lena Hanberger, doktorand i pediatrik och barndiabetessköterska, belyser kvaliteten inom barndiabetesvården i Sverige ur olika perspektiv. Resultaten visar att bara en tredjedel av patienterna nådde behandlingsmålen. Av en enkätstudie framgår att sjukdomen även påverkade livskvaliteten negativt, också detta främst hos tonårsflickor.
Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Den går inte att bota och det finns risk för komplikationer både akut och längre fram i livet. Därför måste vårdkvaliteten för barn och ungdomar med diabetes vara hög. När sjukdomen drabbar dem fylls vardagen plötsligt av flera dagliga injektioner och stick för blodsockerkontroll. Målet för vården är dels en god blodsockerbalans, dels en bra livskvalitet.
Med stöd av data från över 18 000 mottagningsbesök ur det nationella diabetesregistret konstaterades att två tredjedelar av de barn och ungdomar som ingick i studien inte nådde behandlingsmålen och därmed löper ökad risk för följdsjukdomar. Slutsatsen är att vårdkvaliteten inte är tillfredsställande och behöver förbättras.
Det fanns dock skillnader i vårdresultat mellan barnklinikerna i Sverige när det gällde patienternas blodsockerbalans. Skillnaderna kunde inte förklaras av faktorer som har med sjukdomen att göra och som kan ha samband med sämre blodsockerkontroll. De barndiabetesteam som hade goda resultat gav tydligare budskap om kost, motion och andra viktiga områden för diabetesbehandling, än de team som hade sämre resultat. Medarbetarna i de bästa teamen var även mer engagerade och tyckte att deras egna arbetslag fungerade väl.
För att vårdkvaliteten ska kunna förbättras behöver det psykosociala stödet från barndiabetesteamen anpassas efter ålder och kön. Ett klart och samstämmigt budskap från ett enigt team verkar ha fördelaktig effekt. En webbportal med information om diabetes och möjlighet att kommunicera med andra som har sjukdomen och vårdpersonal kan vara ett användbart komplement till de traditionella verktyg som finns för patientutbildning och information.
Avhandlingen läggs fram 8 oktober 2010 kl. 9:00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Reinhard Holl, Universitetet i Ulm, Tyskland.
Kontaktinformation
Kontakt:
Lena Hanberger
0709-962609, lena.hanberger@lio.se
