Historiska bosättningar i Amazonas funna av svenska arkeologer

– Mest överraskande är att många av dessa bosättningar ligger långt från flodområdena – i regnskogsområden som idag är ytterst glesbefolkade, säger Per Stenborg vid institutionen för historiska studier, som under sommaren ledde arkeologiska undersökningar i området.

Traditionellt har arkeologer trott att dessa inlandsområden även innan européernas ankomst varit glesbefolkade. Dels eftersom jordarna är magra, dels eftersom tillgången av vatten blir dålig under torrperioderna i och med stora avstånd till större vattendrag. Det har därför varit något av ett mysterium att den tidigaste historiska skildringen, från spanjoren Francisco de Orellanas färd utmed Amazonfloden 1541-1542, beskrev området som en tätbefolkad region med, vad spanjorerna uppfattade som ”städer”, såväl utefter själva floden, som i inlandet.

De nu inledda arkeologiska undersökningarna i Santarémområdet kan mycket väl komma att förändra bilden av Amazonas förhistoria. Arkeologerna påträffar områden med mycket bördiga jordar insprängda i den annars magra marken. Jordarna är inte naturliga, utan har skapats av människor.
– Lika viktigt är att vi vid flertalet av de större bosättningarna hittat runda sänkor i landskapet, några närmare hundra meter i diameter. Sänkorna kan vara rester av vattenreservoarer, konstruerade för att säkra vattenförsörjningen under torrperioderna, säger Per Stenborg.

Det är alltså möjligt att de gamla uppgifterna från de Orellanas resa får stöd genom de nya arkeologiska undersökningarna, och att indianbefolkningarna i denna del av Amazonas hade utvecklat tekniker för att kunna bruka den magra jorden.

De arkeologiska fyndplatserna i Santarémområdet är mycket rika på fynd, i synnerhet keramik. Ett stort och huvudsakligen outforskat material från just Santarémområdet ingår i Världskulturmuseets samlingar i Göteborg. Materialet samlades in på 1920-talet av den tysk-brasilianske forskaren Curt Unkel Nimuendajú och hamnade på Etnografiska museet i Göteborg. Materialet har ett stort värde för att förbättra kunskaperna om det historiska Amazonas. Brasilianska forskare är därför intresserade av gemensamma satsningar där nya arkeologiska fältundersökningar kombineras med forskning kring Världskulturmuseets samlingar från samma område.
– Santarémområdet är idag utsatt för kraftig exploatering i samband med de senaste årens jordbruksexpansion och vägbyggen. Det gör att områdets fornlämningar utplånas i rask takt och, följaktligen, att räddningsarkeologiska insatser är mycket angelägna, säger Per Stenborg.

De arkeologiska undersökningarna är en del av projektet ”Vårdad Vildmark”, som leds av fil. dr. Per Stenborg vid Göteborgs universitet. Projektet sker i nära samarbete med brasilianska arkeologer från universitetet i Pará, och har möjliggjorts genom anslag från Stiftelsen för Humanistisk Forskning, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, Rådman och Fru Ernst Collianders Stiftelse, Mannheimers Fond, samt universiteten i Pará och Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information: Per Stenborg, tel: 031-786 5173 eller 073-5703176, e-post: p.stenborg@archaeology.gu.se
Kartmaterial/foton kan beställas av Thomas Melin, tel: 0766-181068, eller e:post: thomas.melin@hum.gu.se