Storskalig kartläggning pekar ut 32 genregioner för fetma

– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer spelar en stor roll för utveckling av fetma och därmed ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Målet med den här studien har varit att identifiera gener som ökar risken för fetma med hjälp av storskaliga metoder där hela genomet undersöks i ett stort antal människor, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och en av de som koordinerat studien.

Det forskarna har studerat är genvarianter, det vill säga skillnader i den genetiska koden mellan olika individer. Det finns många miljoner sådana vanligt förekommande skillnader utspridda i hela arvsmassan. Eftersom inte alla genvarianter ligger inom en gen utan ibland mellan två gener, brukar man för att vara helt korrekt tala om genregioner snarare än gener. I den nu publicerade studien har forskarna arbetat för att kartlägga de genvarianter och/eller genregioner som är kopplade till fetma genom att undersöka sambandet mellan BMI (body mass index) och 2,8 miljoner genvarianter i 123 865 personer.

Forskarna gjorde sedan en riktad uppföljning av de 42 genvarianterna med starkast koppling till BMI i ytterligare 125 931 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta de 14 genregioner som var kända sedan tidigare samt identifiera ytterligare 18 nya genregioner som var associerade med BMI. De kunde också visa att vissa biologiska mekanismer är överrepresenterade när det gäller utveckling av fetma, exempelvis neuroendokrinologiska signalvägar bakom aptitregelringen samt signalvägar som styr tarmen och bukspottkörteln.

– Vi uppskattar att de 32 genregioner som vi har hittat nu gemensamt står för 2-4 procent av de genetiska orsakerna till fetma så det finns mycket kvar att upptäcka. Genom att öka kunskapen om hur människans kroppsvikt regleras kan vi förhoppningsvis göra något åt detta allvarliga folkhälsoproblem som fetman utgör i dagens samhälle, säger Erik Ingelsson.

Den aktuella studien har skett inom ramen av forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) och samlar närmare 100 delstudier med nästan 400 medförfattare. Studien har koordinerats av forskare från Karolinska Institutet, de brittiska universiteten Oxford och Cambridge samt Broad Institute i Boston, USA. I samma nummer av Nature Genetics publicerar GIANT-forskarna en artikel som beskriver stora könsskillnader i hur genetiska faktorer påverkar distributionen av kroppsfett. Ökad förståelse av hur fettdistributionen regleras är viktig eftersom var fettet samlas på kroppen i stor utsträckning avgör hur farligt det är för framtida sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Publikation: ”Association analyses of 249,796 individuals reveal eighteen new loci associated with body mass index”, Speliotes EK, Willer CJ, Berndt SI, Monda KL, Thorleifsson G, Jackson AU, Allen HL, Lindgren CM, Luan J, Mägi R, Randall JC, Vedantam S, Winkler TW, Qi L, Workalemahu T, Heid IM, [347 additional authors], Schlessinger D, Strachan DP, van Duijn CM, Wichmann H-E, Frayling TM, Thorsteinsdottir U, Abecasis GR, Barroso I, Boehnke M, Stefansson K, North KE, McCarthy MI, Hirschhorn JN, Ingelsson E, Loos RJF, Nature Genetics, AOP 10 October 2010, doi 10.1038/ng.686.

För ytterligare frågor, kontakta:

Erik Ingelsson, professor i kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 08-524 823 34
Mobil: 070-756 94 22
E-post: erik.ingelsson@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

BILD: Erik Ingelsson, foto av Bildmakarna