Smartare studenter med ny pedagogisk metod

SI-metoden finns också på andra svenska tekniska högskolor och universitet men har aldrig tidigare analyserats och utvärderats i någon större omfattning.

I rapporten, där författarna jämfört SI-deltagande och prestation, framkommer också att nybörjarstudenter med hög SI-närvaro i genomsnitt skrapar ihop tolv fler poäng under första året jämfört med studenter som inte deltar på SI-möten. SI-studenterna klarar sig även bättre i andra kurser, sannolikt beroende på att de utvecklat sin studieteknik och studiestrategi med hjälp av SI.

– Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör. De slipper vara oroliga för att få sina prestationer bedömda, eftersom det inte finns några vanliga lärare på plats, utan kan på egna villkor reflektera kring sitt eget lärande. Sådan här tyst kunskap stärker också självförtroendet, menar Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds Tekniska Högskola.

– En annan viktig slutsats är att studenternas prestationer till stor del styrs av vad som händer efter att de börjat på universitetet. Med medelmåttiga gymnasiebetyg är det inte kört, tillägger han.

Joakim Malm, som handleder de äldre studenter som är SI-ledare, betonar att alla studenter gynnas av SI.

– Oavsett om en student har toppbetyg eller mindre bra betyg från gymnasiet så tjänar de på att delta på SI-möten. Och ju fler möten en student deltar på, desto bättre blir resultaten på kursen och under första läsåret totalt, berättar han.

Alla typer av studenter deltar i SI-programmet. Men särskilt attraherar de kvinnor och studenter från familjer utan akademisk tradition, alltså underrepresenterade grupper vid LTH. Närvaron på SI för nybörjarstudenter vid LTH är runt 50 procent under den första hälften av höstterminen och därefter runt en tredjedel.

Läs mer
Läs om och ladda ner Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2009/2010.   
Hela rapporten kan beställas av Joakim Malm, Joakim.Malm@kansli.lth.se”>Joakim.Malm@kansli.lth.se, 046-222 75 71

För mer information, kontakta också:
Leif Bryngfors, Leif.Bryngfors@kansli.lth.se”>Leif.Bryngfors@kansli.lth.se, 046-222 71 80,  0708-22 01 84 och Lise-Lotte Mörner, Lise-Lotte.Morner@kansli.lth.se”>Lise-Lotte.Morner@kansli.lth.se, 046-222 37 15, 0705-27 00 18

Läs mer om SI-metoden:
Supplement Instruction: Nationellt Utbildnings- och utvecklingscentrum.  
Studiegrupper – SI, Lunds universitet  

Bilder:
För gruppbilder på SI-studenter samt bild på Leif Bryngfors, mejla: kristina.lindgarde@kansli.lth.se”>kristina.lindgarde@kansli.lth.se

Fakta/ SI

• Supplemental instruction, SI, introducerades till LTH och Sverige 1994 av Leif Bryngfors, då chef för utbildningsservice. Det är en metod utvecklad vid University of Missouri i Kansas City. Idén är att studenter som ett komplement till den vanliga undervisningen gruppvis ska diskutera studieämnet och göra övningar under ledning av en mer erfaren kamrat. Därigenom tränar de upp sin studieteknik, förmåga till problemlösning och kommer in i ämnet, samtidigt som de får en social introduktion.
• Ledaren ska inte agera lärare, utan vara ett bollplank och kunna ställa frågor som får igång studenterna i en aktiv men avspänd miljö.
• Idag praktiseras SI vid de flesta civilingenjörsprogram på LTH och även vid många kurser och program inom humaniora och teologi vid Lunds universitet. SI-ledare vid LTH utbildas vid SI-centrum, som också håller i uppföljning och återkoppling. SI-ledarna behöver lära sig metodik för att skapa bra lärandesituationer samt att skapa en bra fungerande grupp och kontrollerar sina ämneskunskaper genom att träffa huvudläraren regelbundet.
• I Sverige i övrigt finns SI vid Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Högskolan i Halmstad, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers, Linköpings Tekniska Högskola, Malmö Högskola, Mittuniversitetet och Karlstad universitet.