Via satellit studeras kungsörn

Satellitsändarna ger en signal en gång i timmen under dygnets ljusa timmar. Med hjälp av signalerna får forskarna en bra bild av hur fåglarna flyger i landskapet.

– Förhoppningsvis kan vi identifiera kungsörnarnas favoritmiljöer. När vi gjort det kan vi peka ut var man kan etablera vindkraftverk utan att det stör kungsörnarna, säger projektledare Tim Hipkiss vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

Risker med vindkraftsutbyggnad är att fåglarna slår ihjäl sig mot rotorbladen och att de förlorar värdefulla jaktmarker.

I dagsläget har forskarna satt sändare på sex örnar. Målet är tjugo vuxna örnar från tio olika revir, fem med planerad vindkraftsutbyggnad och fem utan utbyggnad (referensområden). Projektet beräknas pågå så länge att forskarna hinner följa örnarna under utbyggnaden av vindkraftsparkerna. Merparten av områdena finns i Västerbottens skogsland.

– Att fånga vuxna, levande kungsörnar har aldrig gjorts tidigare i Sverige, förmodligen inte i hela Europa. Det är unikt och många trodde inte att det skulle vara möjligt att genomföra, säger Tim Hipkiss.

Till sin hjälp har SLU-forskarna några av världens ledande experter, som kommer från USA, där man ofta fångar levande rovfåglar inom olika naturvårdsprojekt.

Själva fångsten går till på så vis att forskarna sedan några veckor har lagt ut åtlar, foderplatser med viltkött, för att vänja örnarna vid att det kan finnas mat där. Därefter har de amerikanska experterna gömt ett fångstnät och byggt ett gömsle en bit ifrån nätet.
– Sen får man vänta tålmodigt i gömslet. När örnen landar på åteln avfyrar den som ligger i gömslet nätet. Med hjälp av en kompanjon, som finns i närheten, hjälps man sen åt med örnen, säger Tim Hipkiss.

Att fästa satellitsändaren tar en halvtimme, men det gäller att veta vad man håller på med. Örnarna kan väga upp till sex kilo och klorna är farliga. Genom att väga fågeln och mäta vinglängden ser man om det är en hona eller hane (honorna är större). Själva satellitsändaren sitter som en bekväm ryggsäck.

Tim Hipkiss berättar att fåglarna inte har några problem att flyga med sändarna. De vuxna fåglarna flyger flera kilometer per dag. I somras satte också forskarna sändare på fem kungsörnsungar, som de nu följt under några månader.

– Ungarna flyger som de ska, några har redan flyttat till nya jaktmarker flera mil bort. Tack vare sändarna kan vi också söka upp fåglarna om någon av dem skulle ha problem, till exempel ha hållit sig still under flera dagar, säger Tim Hipkiss.

Satellitsändarna kommer att öka forskarnas kunskap om hur långt örnarna flyger och hur de rör sig i reviren före och efter etableringen av vindkraftverk. Redan nu har forskarna sett att örnarna flyger längre sträckor än vad man tidigare trott.

– Det är jätteskönt att se att det här fungerar. Så här långt ser projektet lyckat ut, säger Tim Hipkiss.

Läs mer om projektet Effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång på http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Vindval/Vindkraftens-paverkan-pa-faglar-och-fladdermoss-/Effekter-av-vindkraftsetablering-pa-kungsornens-biotopval-och-hackningsframgang

Läs tidigare pressmeddelande Sändare på kungsörnar visar effekter av vindkraft på http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/7/sandare-pa-kungsornar-visar-effekter-av-vindkraft/

Kontaktinformation
Tim Hipkiss, 090-786 86 85, 070-578 20 32, tim.hipkiss@vfm.slu.se