Bevis för romska massgravar från andra världskriget
Forskare från Södertörns högskola har kunnat spåra åtminstone två massgravar med romer avrättade under andra världskriget i nordvästra Ukraina. Det kan finnas så mycket som 50 massgravar med romer från den här tiden, som väntar på att bli dokumenterade.
Medan utrotningen av judar under andra världskriget är en väl dokumenterad del av Europas historia, har utrotningen av romer varken dokumenterats eller debatterats i så stor utsträckning hittills.
David Gaunt, professor i historia vid Södertörns högskola, har genomfört en forskningsresa tillsammans med bland andra den romska organisationen É Romani Glinda till Ukraina. De kunde konstatera att det finns åtminstone ett par massgravar med romer dödade under andra världskriget.
”Holocaust by bullets”
Under andra världskriget deporterades romer till Auschwitz, men också till Ukraina och till områden som Rumänien ockuperade. Ett stort antal av dessa romer blev avrättade och begravda i massgravar. Professor David Gaunt kallar detta bortglömda brott mot mänskligheten ”holocaust by bullets”.
– Här var det fråga om en stor brutalitet – man sköt folk öga mot öga i ett primitivt dödande. Det skedde dessutom helt öppet mitt bland byborna, och det finns fortfarande vittnen till dessa händelser, säger David Gaunt.
Man känner till lite över 50 platser där det kan finnas romska massgravar från andra världskriget. De muntliga uppgifterna från ögonvittnen kan i många fall bekräftas av tyska rättegångsprotokoll, och i dokument i arkiven hos KGB och andra säkerhetspoliser.
Tomhylsor vittnar om massavrättningar
För att hitta massgravarna har David Gaunt och hans kollegor dels tagit hjälp av vittnesuppgifter, dels har de undersökt marken kring utpekade ställena. De fann platser med ett stort antal begravda tomhylsor, vilket vittnar om att det rör sig om ett ställe där en massavrättning ägt rum. På så sätt kunde man sluta sig till var massgravarna låg.
De har gjort vissa utgrävningar för att kunna konstatera att de hittat romska massgravar, men man har också varit noga med att inte röra kvarlevorna mer än nödvändigt.
– Innan vi vet vad romernas tradition och sedvänjor bjuder när det gäller kvarlevorna från de döda, vill vi inte göra åverkan på dessa platser. Vi har bara konstaterat att det rör sig om massgravar med avrättade romer, förklarar David Gaunt.
För David Gaunt och hans kollegor är det önskvärt att kunna gå vidare med ytterligare undersökningar och dokumentering av folkmordet på romerna.
– Detta är ett av de folkmord vi vet minst om. Ett problem är att romerna är ett relativt skriftlöst folk, som inte själva dokumenterat sin historia. Nu börjar de bli intresserade av sin egen historia, en historia som vi också måste kunna berätta, säger David Gaunt.
Forskningsresan till Ukraina kombinerades med en workshop för forskare och doktorander från Södertörns högskola, och finansierades av CBEES (Centre for Baltic and East European Studies). Med på resan var också representanter från romska organisationer i Sverige (É romani glinda) och Rumänien (The Social and Cultural Foundation of Rroma Ion Cioaba) och den franska organisationen för forskning om förintelsen, Yahad i Unum, med säte i Paris.
Kontaktinformation
David Gaunt, tel: 070-2080811
