KBT kan hjälpa gravida med sprutskräck
Skräck för blod och injektioner är vanligt bland gravida kvinnor. Den utlöser stress och ångest som ökar risken för besvärliga förlossningar, för tidig födsel och ökad sjuklighet hos de nyfödda. Men med kognitiv beteendeterapi kan symtomen lindras, visar en avhandling vid Linköpings universitet.
Skräck för blod och injektioner är vanligt bland gravida kvinnor. Den utlöser stress och ångest som ökar risken för besvärliga förlossningar, för tidig födsel och ökad sjuklighet hos de nyfödda. Men med kognitiv beteendeterapi kan symtomen lindras, visar en avhandling vid Linköpings universitet.
Blod- och injektionsfobi grundläggs oftast i barndomen. Tillståndet yttrar sig i ångest och ibland panikattacker, i vissa fall svimning. Hos gravida tenderar symtomen att komma allt tätare. I en studie på 1 529 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna i Linköping, Västervik och Kalmar visade det sig att drygt sju procent led av fobin.
-Det viktigaste budskapet är att tillståndet är ganska vanligt – den som lider av det behöver inte känna sig ensam. Vi visar också att det faktiskt går att göra något åt problemet, säger Caroline Lilliecreutz, nybliven medicine doktor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet och specialistläkare på Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset.
Kvinnorna i studiegruppen fick besvara en enkät med frågor om blod- och injektionsfobi, IPSA. Den består av 18 frågor där man graderar sin ångest från 0-4 i olika situationer, till exempel ”få en spruta i skinkan”. De som låg över en viss nivå blev intervjuade av en psykoterapeut. För 110 kvinnor eller 7,2 procent kunde diagnosen blod- och injektionsfobi fastställas – en överraskande hög andel.
En granskning av mödravårdsjournalerna för dessa 110 kvinnor i jämförelse med 220 som inte led av fobin pekade på ökad risk för komplikationer vid förlossningen. Planerade kejsarsnitt, låg födelsevikt och sjuklighet hos de nyfödda var vanligare i de fall där den gravida kvinnan varit drabbad av blod- och injektionsfobin.
Studien visade också att de drabbade kvinnorna hade högre halter av stresshormonet kortisol i saliven än de friska.
-Höga halter av kortisol hos den blivande mamman är ogynnsamt för fostret och kan bland annat påverka utvecklingen av fostrets nervsystem, säger Caroline Lilliecreutz.
Men om symtomen på blod- och injektionsfobi upptäcks i tid kan kognitiv beteendeterapi i grupp vara till god hjälp. 30 av kvinnorna i studien fick sådan terapi vid två tillfällen under graviditeten. Resultatet var positivt ännu tre månader efter avslutad behandling.
Avhandlingen Blood- and injection phobia in pregnancy – epidemiological, biological and treatment aspects är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59745.
Kontakt:
Caroline Lilliecreutz 010-1030000, caroline.lilliecreutz@lio.se
Gunilla Sydsjö, professor, handledare 070-9925395, gunilla.sydsjo@lio.se
