Matematikbedömning påverkar elevers lärande
Bedömningen har effekt på hur aktiva eleverna kan vara i matematikundervisningen. Innehållet i lärarens bedömning påverkar också elevens möjligheter att lära sig matematik. Det visar Lisa Björklund Boistrup i sin i sin doktorsavhandling i matematikdidaktik. Hennes beskrivning av de fyra vanligaste sätten att arbeta med bedömning i matematikklassrum idag är ett aktuellt och relevant underlag för lärare, skolledare och inte minst för beslutsfattare.
Lisa Björklund Boistrup, som disputerar på fredag, den 12 november, har studerat lärar-elev-kommunikation ur ett bedömningsperspektiv. Hon har gjort en videostudie i fem matematikklassrum i årskurs 4 och specifikt undersökt matematikbedömning och feedback i det dagliga skolarbetet.
I avhandlingen presenteras bland annat fyra bedömningsdiskurser (kulturer) som har gått att uttolka i klassrummen. En av de mest dominerande har Lisa Björklund Boistrup kallat ”Gör det fort och gör det rätt”. Här är det mest läraren som är aktiv med feedback och elevens synpunkter efterfrågas sällan. Fokus i bedömningen ligger ofta på ett reflektionslöst görande.
– Det kan då handla enbart om huruvida svaret på en uppgift stämmer med facit eller inte. Genom tidigare forskning kan det kopplas till en tradition inom matematikundervisningen att det är så det ”ska” gå till på matten, säger Lisa Björklund Boistrup.
Men det är inte bara lärare som ger feedback till elever utan elever kan också ge feedback till lärare om undervisningen. I avhandlingen finns exempel på elever som ber läraren om mer utmanande uppgifter när en viss uppgift upplevs vara för lätt. Eller elever som talar om att en viss uppgift är spännande och engagerande. Hur mycket elever inbjuds att vara aktiva i klassrummet beror på hur bedömningen genomförs i ett matematikklassrum.
I två andra diskurser som presenteras i avhandlingen är elevernas möjlighet till engagemang och lärande i matematik större. I en av dessa, som Lisa Björklund Boistrup kallar ”Resonemang tar tid”, sker feedback i båda riktningarna mellan lärare och elev. Det förekommer då att elevens visade kunnande i matematik tydliggörs av läraren eller av eleven själv. Ibland kopplas elevens kunnande också till uppställda mål. Här är tystnader vanliga och möjligheten – för både lärare och elev – att vara tyst påverkar bedömningens matematiska fokus positivt.
– I de matematikklassrum som jag besökte förekom alltid minst två av de fyra diskurserna, säger Lisa Björklund Boistrup.
Både hon och de lärare hon har träffat anser att det är viktigt att lärare är medvetna om att deras eget agerande påverkar elevernas engagemang och lärande.
– När man ska hjälpa elever att förbättra sina resultat behöver man samtidigt reflektera över sitt sätt att bedöma, och då kan de fyra diskurserna vara ett bra underlag, säger Lisa Björklund Boistrup.
I avhandlingen betonas att det är inte bara lärare som behöver reflektera. Även för beslutsfattare på olika nivåer är det viktigt att känna till hur matematikbedömning går till i praktiken.
– Den som fattar beslut om matematikundervisning måste tänka utifrån elevens bästa och se till att besluten stöttar ett så bra bedömningsarbete som möjligt i klassrummen, säger Lisa Björklund Boistrup.
Avhandlingen som heter Assessment Discourses in Mathematics Classrooms. A Multimodal Social Semiotic Study går att ladda ner på Diva-portal.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Lisa Björklund Boistrup, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
Tel: 070-21 32 812
E-post: lisa.bjorklund@mnd.su.se
För pressbild kontakta
Cecilia Parkert, pressinformatör
E-post: cecilia.parkert@luk.su.se
Tel 08-163428, 073-707 88 90
