Temperaturen kan vara avgörande för spridning av TBE
Det finns indikationer på att aggressivare former av den fästingburna sjukdomen TBE breder ut sig och kommer närmare Sverige. Magnus Johansson och hans kollegor undersöker hur viruset sprids och förökar sig.
Dengue blödarfeber, Gula febern och Japansk encefalit är några exempel på myggburna infektionssjukdomar som orsakas av flavivirus. Flera faktorer, som till exempel klimatförändringar, har gjort att spridningen och förekomsten av flera flavivirus har ökat kraftigt den senaste tiden vilket gör flavivirussläktet till ett mycket allvarligt globalt virushot.
I Europa och Asien är fästingburen encefalit (TBE) en mycket elakartad flavivirussjukdom, som orsakas av att TBE-virus infekterar det centrala nervsystemet. Idag känner man till tre typer av TBE-virus, men det finns ytterligare ett antal närbesläktade virus som kan ge helt andra symptom med alltifrån blödarfeber till sjukdomar som främst drabbar boskap. Antalet infektioner orsakade av TBE-virus ökar i Östersjöområdet, och viruset verkar etablera sig i nya regioner. De mer aggressiva sub-typerna, Sibirisk- och ”Far Eastern”-TBE, finns i Baltikum och nyligen hittades stammar av Sibirisk TBE i Finland.
– Jag är intresserad av att ta reda på var gränsen för de olika virusvarianterna går i Östersjöområdet, säger Magnus Johansson, docent i biokemi.
Han och hans kollegor Wessam Melik, Annelie Elväng, Yann Bertrand, Mikael Lönn och Michael Wigerius, arbetar med fästing- och myggburna sjukdomar, bland annat i ett projekt där de undersöker spridningen av olika former av TBE.
De har också tittat på hur viruset förökar sig i cellerna. För det har forskargruppen behövt samla in fästingar från områden där viruset är vanligt förekommande. Ett insamlingsställe – Torö i Stockholms skärgård – visade sig vara särskilt ”lyckosamt”. Genom den mängd virus som fanns i fästingarna där kunde man för första gången sekvensera TBE-virusets hela RNA-genom direkt från fästingar. Genomet har sedan använts i Magnus Johanssons grupp för att konstruera viktiga verktyg för att studera TBE-virusets livscykel, och för att kunna utveckla framtida förbättrade TBE-virusvaccin.
– Vi har totalt samlat nästan 10 000 stycken fästingar i våra försök, berättar Magnus Johansson.
En överraskande upptäckt har gjorts med hjälp av datorsimuleringar. Det har visat sig att strukturerna i virusgenomet verkar vara temperaturkänsliga. Genom att de temperaturmässiga förutsättningarna ändras kan virusets förmåga att föröka sig också förändras.
– När en virusinfekterad fästing, som är kallblodig, suger blod från ett djur eller en människa, höjs temperaturen i fästingkroppen, och därmed ändras temperaturen i virusets omgivning. Detta är förmodligen en mycket viktig aspekt i forskningen kring förekomst och spridning av viruset i naturen, säger Magnus Johansson.
Magnus Johansson och hans forskargrupp tilldelades i höst drygt 6 miljoner kr i projektmedel för det treåriga projektet ”Molecular epidemiology, molecular evolution and vaccine development of Tick-borne encephalitis virus within the Baltic Sea region”. Projektet har tre delmål: 1) Studera molekylär epidemiologi av TBEV i fästingar, alltså TBEV-förekomst i fästingar (till exempel vilka subtyper WE-, S- eller FE- TBEV) och dess spridning i framförallt i nordöstra Polen och norra Sverige. 2) Studera molekylär evolution av TBEV i olika värdceller, alltså fästing kontra däggdjursceller. 3) Ta fram kandidater för ett förbättrat TBEV vaccin.
Kontaktinformation
Magnus Johansson, mobiltelefon: 073-704 84 85.
