Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 februari 2011

Hur påverkas fiskar av höjd temperatur?

Fiskar och andra djur i havet kan inte styra sin kroppstemperatur mer än genom att förflytta sig till ett annat område. Därför påverkas de direkt av temperaturförändringar i vattnet. För att ta reda på hur de reagerar har forskare vid Göteborgs universitet långtidsacklimatiserat ett par tusen djur i över 300 akvarier över vintern på den marinbiologiska stationen i Fiskebäckskil. Nu testas de.

Man vet idag att miljön i havet förändras som en följd av pågående globala klimatförändringar, till exempel ökar vattentemperaturen samtidigt som haven blir surare (lägre pH). Trots det saknas fortfarande vetenskapligt underlag som kan hjälpa oss att förstå hur olika marina arter kan komma att påverkas av dessa förändringar.

I ett storskaligt projekt studerar ett forskarlag den kombinerade effekten av höjd temperatur och sänkt pH i havet, med totalt tolv olika kombinationer av temperatur och pH. I mitten av februari arbetar de intensivt med provtagningar på universitetets marinbiologiska station i Fiskebäckskil, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper – Kristineberg.

– Vi studerar flera olika arter. Dels fisk, som hälleflundra som en kommersiellt viktig art, dels olika ryggradslösa djur som havskräfta, ormstjärna, sjöborre, blåmussla och kammussla som är både kommersiellt och ekologiskt viktig, säger Catharina Olsson på Zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Media är välkomna att besöka forskarna på den marinbiologiska stationen i Fiskebäckskil, som gärna visar anläggningen med drygt 300 akvarier med insamlade fiskar och djur samt hur arbetet med syremätningar med mera på fisk, kräftdjur och musslor går till.

– Målsättningen är bland annat att klargöra om de växer sämre, är stressade, har ett sämre immunförsvar, minskade energiförråd, och lägre prestationsförmåga vid arbete vid förhöjda temperaturer och sänkt pH jämfört med vad de har vid sina naturliga förhållanden. På hälleflundrorna kommer vi till exempel att mäta deras syreförbrukning vid vila och efter arbete i små specialdesignade kammare. Vi kommer även att undersöka hjärtats och magtarmkanalens funktioner, och ta en mängd prover för att undersöka djurens allmänna status.

Studien har samlat ett 20-tal forskare med olika inriktningar, alltifrån matematisk statistik till cirkulationsfysiologi till ekologi. Denna kraftansamling och satsning av gemensamma resurser, ihop med den breda kompetensen, ger ett unikt tillfälle att få en samlad bild över hur olika arter kan påverkas i tänkbara framtida scenarier.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Fredrik Jutfelt
0739- 24 43 40
fredrik.jutfelt@zool.gu.se

Catharina Olsson
031-786 3677
c.olsson@zool.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera