Överraskningar när första kräftdjuret fick sitt DNA kartlagt
Kräftdjur finns av mångahanda sorter, allt från de skaldjur vi äter på kräftkalasen i augusti till pyttesmå släktingar som finns i miljontal i såväl söt- som saltvatten. Ett av de sistnämnda, Daphnia pulex, är det första kräftdjur som fått sitt DNA kartlagt. En forskare från Göteborgs universitet står för en överraskande upptäckt.
Kartläggningen är gjord i ett internationellt forskningsnätverk kallat Daphnia Genomics Consortium. Det svenska bidraget – upptäckten av att Daphnians DNA innehåller neurotrofiner – visar överraskande att nervsystemet hos kräftdjur är mer komplext än man tidigare trott.
– I däggdjur spelar neurotrofinerna roll för inlärning, minne och utveckling av nervsystemet. Länge ansåg forskarna att neurotrofiner och deras receptorer var kännetecknande för ryggradsdjur men så är det alltså inte, säger Karen Wilson på Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, som ingår i konsortiet.
Gener känsliga för miljöstörningar och gifter
Neurotrofinerna hos däggdjur är kända för att vara känsliga för syrebrist, miljöstörningar och gifter. Det kan innebära att neurotrofinerna i kräftdjur är lika utsatta.
– Det är en viktig kunskap eftersom klimatförändringar, försurning och föroreningar kan påverka beteendet hos kräftdjur i både sötvatten och marina miljöer.
Daphnia pulex är en halvcentimeter stor art av kräftdjur som finns i flera världsdelar. I Sverige lever de såväl i sjöar och dammar som i kustnära hav.
Kräftdjur utgör en mycket skiftande djurgrupp som finns både i sötvatten och marina miljöer. På grund av sin mångfald och världsomfattande förekomst spelar de en viktig ekologisk roll. De har också stor ekonomisk betydelse. Vissa kräftdjursarter konsumeras direkt av människor (räkor, kräftor, hummer) medan andra fungerar som en indirekt föda då kräftdjur i larvstadium äts av andra. Andra kräftdjur orsakar kostnader; som laxlusen, en fiskparasit som angriper laxfiskar, och havstulpanen som orsakar oönskad påväxt på mänskliga konstruktioner i havet.
Artikeln The Ecoresponsive Genome of Daphnia pulex är en sammanställning av den samlade kartläggningen av Daphnia pulex gener som bygger på de resultat som erhållits inom Daphnia Genomics Consortium. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
Länk till artikeln: www.sciencemag.org/content/331/6017/555.full?sid=2086719b-28b3-4209-ade7-a6169f1e1f6c
Kontaktinformation
KONTAKT:
Karen Wilson, docent i marin ekologi, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0730- 20 94 69
karen.wilson@gu.se
Bildtext: Daphnia pulex. Foto: Joachim Mergeay, Belgien.
