Gävleforskare väcker nytt liv i modell för beslutsfattande

David Sundgren undersöker i sin avhandling ”The Apparent Arbitrariness of Second-Order Probability Distributions” om andra ordningens sannolikheter kan användas för att bygga en säkrare teori/modell för att visa det optimala beslutsalternativet.

I beslutsteorin är förväntad nytta ett nyckelbegrepp. Enligt principen om att maximera förväntad nytta bör vi välja det beslutsalternativ som ger högst förväntad nytta.                          

Ett alternativ kan få olika utfall beroende på händelser som det är osäkert om de inträffar. Den förväntade nyttan är en sammanvägning av utfallen med hur sannolika händelserna är.
Men i regel är det svårt eller omöjligt att ange exakta sannolikhetsvärden i de situationer som är så komplicerade att det inte är uppenbart vad som är det bästa alternativet.

Därför finns det modeller för osäkra sannolikheter, modeller med för- och nackdelar.

– Andra ordningens sannolikheter innebär att man för varje möjligt sannolikhetsvärde anger hur sannolikt det är att just detta värde är det rätta. Kritiken mot modellen har handlat om att det är omöjligt att ange sådana andra ordningens sannolikhetsfördelningar, det finns helt enkelt för många rimliga värden att välja på, säger David Sundgren.

– I min avhandling har jag kommit fram till att denna godtycklighet tycks vara skenbar. Strukturella egenskaper som beroenden gör att det i själva verket finns mycket lite att välja på. Om beslutsfattaren kan göra klart hur strukturen ser ut, behövs mycket lite information om sannolikheterna för att andra ordningens fördelningar ska bli givna. Det blir mycket enklare att använda andra ordningens sannolikheter för att modellera osäkra sannolikheter, säger David Sundgren.

För ytterligare information, v v kontakta:
David Sundgren, adjunkt i matematik, akademin för teknik och miljö , 026-64 87 87