Nytt vapen mot antibiotikaresistens
Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC uppskattar att 25 000 européer dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Nu sparkar mångmiljonprojektet RAPP-ID igång, vars syfte är att råda bot på antibiotikarestistensen i och med framtagandet av nya mediciner. Med i båten finns förstås en rad KTH-forskare.
– Världen över finns det stora problem med antibiotikarestistens. En lösning på detta är nu i sikte i och med att ny antibiotika ska tas fram. Men det kostar väldigt mycket att utveckla dessa, framför allt när det gäller läkemedelstester, så kallad screening. Därför ska bland annat KTH som en del av forskningsprojektet RAPP-ID ta fram sensorer som kan sniffa sig fram till lämpliga testpersoner så att populationen som läkemedlen testas på kan minimieras och testerna blir så effektiva och billiga som möjligt, säger Wouter van der Wijngaart, professor i mikrosystemteknik på KTH.
Han ingår tillsammans med KTH-forskarna Aman Russom och Martin Wiklund i RAPP-ID, ett storskaligt forskningsprojekt om 72 miljoner kronor och som innefattar rejält många universitet, men också läkemedelsindustrin. Bland deltagarna återfinns förutom KTH också University of Cambridge, University of Geneva, Uppsala Universitet, Novartis och Sanofi-aventis.
– Det här handlar om ett unikt samarbete mellan universitet och läkemedelsindustrin, och där kommande framgångar baseras på tidigare succéer i forskningsprojekt som GRACE, InTopSens och TheraEDGE. Det är läkemedel mot blodförgiftning, TBC och andra luftvägsinfektioner som ska tas fram. Forskningsprojektet lanseras i början av april, säger Wouter van der Wijngaart.
Han tillägger att det förutom effektiv screening också finns ett stort behov av verktyg för snabba diagnoser för patienter som kommer in till sjukhus och andra vårdinrättningar. För den här typen av diagnosverktyg påverkar 60 till 70 procent av de beslut som läkarna fattar, men de utgör idag bara 5 procent av sjukhusens totala utgifter. Även här är det tänkt att RAPP-ID ska göra skillnad.
– RAPP-ID:s övergripande mål är att utveckla ett så kallat Point-of-Care Test (POCT), ett diagnosverktyg, som för snabba detektering av bakterier, virus och biomarkörer. För sjukhus ska detekteringen ske under 2 timmar, för primärvården under 30 minuter, säger Wouter van der Wijngaart.
För mer information, kontakta Wouter van der Wijngaart på 08 – 790 66 13 eller wouter@ee.kth.se.
