Svårt minska emissionerna – fortsätt bruka torvjordarna!
Sveriges odlade torvjordar försvinner från år till år och samtidigt avger de växthusgaser till atmosfären. Örjan Berglund konstaterar i sin doktorsavhandling från SLU att det enda som skulle kunna få bortodlingen att avstanna vore att sätta jordarna helt under vatten. Men eftersom emissionerna inte minskar genom att man endast överger jordarna vore det kanske klokast att fortsätta bruka dem.
Sedan 1700-talet har man dikat ut svenska torvmarker för att använda dem i jord- och skogsbruk. Dräneringen är nödvändig för att man ska kunna odla på jorden och för att öka bärigheten för maskinerna.
En negativ konsekvens av dräneringen är att jorden ”odlas bort” , dvs. det organiska materialet bryts ned, och på hundra år kan två meter torvjord bokstavligen försvinna upp i luften. Det lagrade kolet omvandlas då till koldioxid (CO2), och även lustgas (N2O) kan bildas i dessa jordar. Denna process bidrar således till växthusgaseffekten.
Agronom Örjan Berglund vid SLU använde i sitt doktorsarbete vid SLU digitala databaser och geografiska informationssystem (GIS) för att uppskatta hur stor arealen torvmark är i Sverige och vad som odlas på dessa åkermarker. GIS-analysen visade att vi i Sverige odlar på ca 270 000 ha torvjord (ca 7,6 procent av den totala åkermarken) och att dessa jordar i större utsträckning än mineraljordarna används för bete och vallproduktion. Den totala emissionen från dessa jordar i Sverige är ca 4 megaton CO2 per år, vilket motsvarar 6–8 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Då det bland annat är lufttillgången som påverkar hur snabbt bortodlingsprocessen går, testade han om man genom att höja grundvattennivån från 80 cm till 40 cm under markytan kunde reducera växthusgasemissionerna. Försöken visar på att växthusgasavgången ökade något när grundvattenytan höjdes, tvärt emot den gängse uppfattningen. Det kan förklaras med att tillräckligt med syre finns i jorden även med den högre grundvattenytan och att det kanske var för torrt för mikroorganismerna med en grundvattenyta på 80 cm.
Det verkar med andra ord som om redan dränerade torvjordar endast går att skydda från bortodling genom att man lägger jordarna helt under vatten.
– Även om man överger dessa odlingsjordar kommer de att läcka koldioxid och lustgas och vid en allt högre vattennivå, även metan, säger Örjan Berglund. Den bästa lösningen är därför att inte dränera nya torvjordar och att maximera nyttan från de redan dränerade jordarna så länge de är odlingsbara.
————————————-
Agronom Örjan Berglund, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Greenhouse Gas Emissions From Cultivated Peat Soils in Sweden”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 25 mars 2011 klockan 13.00
Plats: 13.00 i sal Mar 1, institutionen för mark och miljö, Ultuna, Uppsala
Opponent: PhD Kristiina Regina, Plant Production Research, MTT Agrifood Research Finland, Jokioinen, Finland
Mer information
Örjan Berglund, Petra.Bengtsson@ltj.slu.se, 018-671246, 070-714 21 86
Hemort: Uppsala och Sala
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002445/ [Ref 1]
Institutionen för mark och miljö, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-mark-och-miljo/forskning/jordbearbetning-och-hydroteknik/markvard-och-markforbattring/odlade-organogena-jordar/ [Ref 2]
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Örjan Berglund visar hur fort bortodlingen av svensk torvjord har skett. Foto: Kerstin Berglund, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/OrjanBerglund.jpg [Ref 3]
Karta som visar de odlade organogena jordarna i Sverige som andel av total åkermark., http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/JordGrödkarta2[1].JPG [Ref 4]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
