Medelhavskost bra för långsiktig hälsa

Stephan Rössner är professor emeritus och tidigare verksam vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset.
 
Vilka är de vanligaste dieterna?
— Vad folk i allmänhet äter vet vi inte i detalj, men vi vet vilka det skrivs mest om i media. I Sverige handlar det ofta om GI och andra lågkaloridieter, stenålderskost, högfettskost och medelhavsdieten. Det finns mycket forskning om medelhavsdieten, framför allt grekiska studier som visar att kosten är bevisat bra för långsiktig hälsa och förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.  

Medelhavsdieten har sitt ursprung i Grekland, även om den moderna svenska kosten egentligen påminner väldigt mycket om den mat man äter i länder kring medelhavet.
 
— Kosten innehåller mycket olivolja, grovt bröd och fiberrika grönsaker som bönor, baljväxter och rotfrukter. Den innehåller också en mindre mängd mejeriprodukter, kött och fisk. Man dricker gärna vin till maten och äter olika typer av fruktdesserter.

Vid motsatta sidan av medelhavsdieten finns andra, fettrika dieter som LCHF (low carb high fat) och som man stöter på allt fler anhängare av.

— LCHF är en kost med ett högt fettintag och som många gått ner i vikt av. Men man har inte skiljt på betydelsen av att långsiktigt må bra och att endast gå ner i vikt — gå ner i vikt kan man göra genom att minska på matintaget, oavsett diet. Vissa förespråkare av högfettsdieter har hävdat att den här typen av kost kan förebygga svininfluensa och cancer, men för det finns inga vetenskapliga bevis. Det man däremot har sett är att diabetiker kan minska sitt insulinbehov, säger Stephan Rössner.

Hur mycket socker kan vi stoppa i oss?
— Det finns rekommendationer från livsmedelsindustrin om att vi utan risk skulle kunna äta upp till 25 procent av våra kalorier som raffinerat socker, medan forskare och NNR (Nordic Nutrition Recommendations) rekommenderar ett dagligt maxintag på 10 procent.

Är det verkligen bra med lightprodukter?
— Många är oroliga över riskerna med sötningsmedel, men det finns metervis med material om att till exempel aspartam, som är ett av de vanligaste sötningsmedlen, är ofarligt. Sötningsmedlen utsöndras ur kroppen och inlagras aldrig.

Text: Elin Melin, forskning.se

Näringsämnen i livsmedel

Kolhydrater
Varför? Kolhydrater är en viktig energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket.
Var? Bröd, mjöl, gryn, fullkornspasta, potatis, frukt, grönsaker och baljväxter innehåller kolhydrater som kan vara bra för oss. Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker (t ex läsk och godis) är däremot inte nyttiga.

Fett
Varför? Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer. Fetterna förser oss också med livsnödvändiga fettsyror och ger oss energi.
I vilken form? Fett förekommer som mättade, enkelomättade eller fleromättade fetter där omättade är bäst. Utöver det finns även transfetter som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och nyligen har blivit förbjudna i livsmedel.

Protein
Varför? Protein är nödvändigt för cellernas uppbyggnad, för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret.
Var? Protein finns i huvudsak i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg samt vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål.

Vitaminer
Varför? Vi känner till 13 vitaminer som är essentiella, dvs livsnödvändiga, och som kroppen inte själv kan producera.
Var? Fyra vitaminer är fettlösliga — A, D, E och K — och finns mest i feta livsmedel som oljor, mjölk och fet fisk. Nio vitaminer är vattenlösliga: Vitamin C och åtta B-vitaminer. Vitamin C finns mest i frukt och grönsaker och B-vitaminer finns mest i kött, fågel och spannmål.

Utöver detta finns även kostfiber, salt och mineraler i maten.

Källa: Livsmedelsverket.se