Familjevåld och graviditet
Påverkar erfarenhet av våld en kvinnas förlossningsarbete? Och hur hanterar barnmorskorna i den skånska mödravården frågan om våld mot gravida kvinnor? Detta är frågor som Hafrún Finnbogadóttir, forskare vid Malmö högskola, har studerat. Resultatet lägger hon nu fram i en licentiatavhandling.
Familjevåld, inte minst våld mot gravida kvinnor, är fortfarande ett skambelagt ämne. Detta trots det allvarliga hälsoproblem som våldet kan innebära då såväl moderns som det ofödda barnets hälsa hotas.
Det finns få svenska studier som undersökt hur vanligt fysiskt våld är mot gravida kvinnor och de få studier som finns visar stor spridning i förekomst; från 1,3 till 11,0 procent.
Ingen tidigare forskning
Hafrún Finnbogadóttir, forskare vid Malmö högskola och med lång klinisk erfarenhet som barnmorska, blev för tolv år sedan medveten om det stora hälsoproblem som våld mot gravida kvinnor utgör.
– Jag insåg att jag som barnmorska måste ha mött flera av dessa kvinnor och att jag varken hade haft kunskap eller beredskap att ta hand om dem, berättar hon.
Detta är en av anledningarna till att Finnbogadóttir valt att fokusera sin forskning på just våld – såväl psykiskt som fysiskt – mot gravida kvinnor. Det har inte gjorts någon forskning inom området i södra Sverige tidigare.
Våld och värksvaghet
Värksvaghet har stora negativa konsekvenser för förlossningsutfallet och är bland annat orsaken till hälften av alla oplanerade kejsarsnitt. Finnbogadóttir har undersökt huruvida erfarenhet av våld påverkar kvinnans förlossningsarbete. Studien, i vilken 2 652 förstföderskor ingick, visade att de kvinnor som hade erfarenhet av våld och som under sin graviditet drack alkohol hade en förhöjd risk att drabbas av värksvaghet. Finnbogadóttir fann dock inget samband mellan våldserfarenhet och värksvaghet i fullgången tid.
– Det behövs fler studier på området. Nyligen visade en studie från Iran att risken för värksvaghet ökar då kvinnan varit utsatt för våld av sin partner/make.
Negativa konsekvenser
Internationell forskning har visat att våld under graviditeten har stora negativa konsekvenser, bland annat har en studie från USA visat att psykiskt våld ökar risken för att barnet drabbas av tillväxthämning. Trots detta har man i södra Sverige inga rutiner inom mödravården för att identifiera familjevåld under graviditeten. Man saknar också såväl handlings- som vårdplan på området.
Barnmorskor utan stöd
Finnbogadóttir har även gjort en studie bland barnmorskor där en fjärdedel uppger att de aldrig har upptäckt att en kvinna utsätts för våld.
– Barnmorskorna efterlyser såväl kunskap som verktyg när det gäller våldutsatta kvinnor. De saknar stöd och känner att de sviker såväl kvinnan som det ofödda barnet, säger Finnbogadóttir.
Hon hoppas nu att hennes forskningsresultat ska uppmärksamma problemet och att mödravården i södra Sverige skapar rutiner för att identifiera familjevåld.
– Det behövs såväl handlings- som vårdplan. Barnmorskorna behöver dessutom kontinuerlig utbildning samt stöd inom området säger hon.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Hafrún Finnbogadóttir, tfn: 040 – 665 74 65 eller 070 – 568 66 86.