Studie av utsläpp av växthusgaser och ammoniak i djurstallar
Utsläppen av ammoniak och växthusgaser från djurstallar påverkar klimatet, och gaser kan även besvära djur, djurskötare och grannar. För att kunna minska problemen behöver vi bättre kunskap om vad som styr utsläppens storlek i stallarna, och om detta berättar Ngwa Martin Ngwabie i en avhandling från SLU i Alnarp.
Djuruppfödning innebär betydande utsläpp av ammoniak, växthusgaser (metan och lustgas) och lukt. I djurstallarna kan gaser vara ett arbetsmiljö- och djurhälsoproblem, för grannar kan lukten vara en sanitär olägenhet och klimateffekten av vissa gaser är ett miljöproblem. Ngwa Martin Ngwabie, från Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp, har i sitt doktorsarbete undersökt hur olika faktorer påverkar utsläppen av dessa gaser, och i viss mån hur problemen kan minskas.
Undersökningarna har utförts i två naturligt ventilerade kostallar och ett fläktventilerat grisstall. En grundläggande fråga var hur gasmätningar ska utformas för att ge tillförlitliga resultat som kan användas som underlag i åtgärdsprogram. Det unika i Ngwa Martin Ngwabies avhandling är att gasmätningarna har gjorts med täta intervall under lång tid, vilket innebär att man kan se hur gasavgången påverkas av djurens aktivitet samt av stallets skötsel och klimat.
Försöken visar att gashalterna kan variera kraftigt i både tid och rum. Detta innebär att man vid korttidsmätningar under enstaka dagar måste ha mätpunkter på flera platser i byggnaden. Vid långtidsmätningar kan det däremot räcka med mätning på en plats, om den väljs med omsorg. Mätningar måste också göras flera gånger om dagen, och i olika skeden av t.ex. en slaktsvinsomgång.
Djurens aktivitet visade sig ha stor betydelse för gashalternas dygnsvariation i stallarna. Dessa dygnsvariationer berodde i hög grad på olika rutiner i stallarna, såsom utfodring, utgödsling och rengöring. Utsläppen från grisstallet ökade med ökande grisvikt och stalltemperatur.
I kostallarna hade stalltemperaturen större betydelse för utsläppen av ammoniak än kornas aktivitet, medan aktiviteten hade större inverkan än stalltemperaturen på utsläppen av metan.
I laboratorieförsök testade Ngwa Martin Ngwabie olika sätt att minska gasavgången, med lovande resultat. Ett sätt att minska ammoniakavgången kan vara att sänka gödselns temperatur och ett sätt att minska lukten kan vara att öka gödselns kol/kvävekvot genom ökad inblandning av strö. En ökning av antalet utgödslingstillfällen har också goda förutsättningar att minska emissionerna.
Utsläppen av lustgas var låga från stallarna i undersökningen.
————————————–
Ngwa Martin Ngwabie, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU, försvarade sin doktorsavhandling Gas emissions from dairy cow and fattening pig buildings: Effects of animal parameters, climatic factors and manure management on methane and ammonia emissions den 18 mars 2011. Opponent var Ph.D. Hisamitsu Takai, Miljø- og klimateknik, Aarhus universitet, Danmark.
Mer information:
Engelska: Ngwa Martin Ngwabie, ngwa.martin.ngwabie@slu.se
Svenska: Sven Nimmermark, 040-41 54 96, sven.nimmermark@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002443/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
