Dricksvattentäkter kan skyddas från förorenat åsvatten
Gamla miljösynder kan förorena dricksvatten i rullstensåsar under mycket lång tid, men det finns motåtgärder. Det visar beräkningsmodeller som Martin Bergvall presenterar i en avhandling från SLU. Genom att pumpa bort förorenat åsvatten intill en nedlagd plantskola, och reglera mängden konstgjort grundvatten, kan Forslunda vattenverk utanför Umeå fortsätta att leverera ett rent dricksvatten.
Hälften av Sveriges dricksvatten kommer från naturligt eller konstgjort grundvatten och de största grundvattentillgångarna finns i rullstensåsar. När föroreningar upptäcks i grundvatten handlar det ofta om BAM*, en mycket stabil nedbrytningsprodukt som härrör från det sedan mer än tjugo år förbjudna ogräsmedlet Totex. Detta preparat användes inte på åkermark, men det spreds i stora mängder på annan mark som skulle hållas ogräsfri, och sipprar nu långsamt ned genom marklagren.
Martin Bergvall har i sitt doktorsarbete använt fältmätningar och beräkningsmodeller för att utvärdera hur vattenlösliga föroreningar sprids i Umeå kommuns dricksvattentäkt. Arbetet bygger på flera års studier i rullstensåsen mellan Piparböle f.d. plantskola och Forslunda vattenverk. Detta vattenverk levererar huvuddelen av Umeå kommuns dricksvatten och råvattnet kommer från både naturligt och konstgjort grundvatten.
Genom att mäta halterna av BAM på olika djup i marken vid plantskolan och i åsvattnet på olika avstånd från denna plats har Martin Bergvall kartlagt hur ämnet transporterats och brutits ned sedan 1970- och 1980-talen, då Totex användes på plantskolan, och fram till idag. Med hjälp av matematiska beräkningsmodeller har han även gjort prognoser för framtida förekomster i grundvattnet. Trots att användningen av Totex var relativt begränsad visar avhandlingen att BAM-halterna har överskridit Livsmedelsverkets gränsvärde för tjänligt dricksvatten under flera decennier i delar av åsen.
En viktig del i avhandlingsarbetet var att utarbeta strategier som säkerställer att vattnet i Forslunda håller dricksvattenkvalitet i framtiden. Beräkningsmodellerna visar hur föroreningarna lakas ned genom marklagren vid den gamla plantskolan och sedan sprids nedströms i en plym när de möter grundvattnet. Enligt Martin Bergvall behövs två åtgärder för att komma till rätta med problemet. Den ena är att använda anlagda ”spärrbrunnar” intill plantskolan, varifrån förorenat vatten kan pumpas bort. Den andra är att ”styra bort” föroreningsplymen från vattenverket genom att reglera flödet till de infiltrationsdammar som används för att skapa konstgjort grundvatten i åsen. På detta sätt kommer alla uttagsbrunnar att kunna ge ett opåverkat dricksvatten.
Resultaten är intressanta för alla kommuner som hämtar dricksvatten från grundvattentäkter.
* BAM = 2,6-diklorbensamid
———————————————————–
Civilingenjör Martin Bergvall, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, försvarar sin avhandling Hydrogeological modeling to improve remediation strategies for a drinking water aquifer contaminated by an aqueous phase liquid.
Tid: Fredag den 6 maj 2011, kl 10.00
Plats: Sal Björken, SLU, Umeå
Opponent: Professor Richard Martel, Institut National de la Recherché Scientifique, Center – Eau Terre Environnement, Quebec, Kanada
Mer information: Martin Bergvall, 090-10 66 44, martin.bergvall@tyrens.se
Martin Bergvall är anställd på Tyréns AB och har varit industridoktorand vid SLU:s institution för skogens ekologi och skötsel. Doktorandstudierna har utförts inom utvecklingsklustret MCN – Marksaneringscentrum i Norr – i samarbete mellan SLU, Tyréns AB samt FOI, avdelningen för CBRN-skydd och säkerhet.
Länk till avhandlingen (pdf):
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 3]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
