Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv
Fem miljoner människor världen över lider av den kroniska reumatiska sjukdomen SLE, Systemisk lupus erythematosus. Bara i Sverige finns 5000 patienter och varje år konstateras 400 nya fall. Tillsammans med läkare i reumatologi vid Skånes universitetssjukhus är forskare vid Lunds Tekniska Högskola på väg att utveckla ett nytt test som kan räta ut flera frågetecken kring sjukdomen och i förlängningen ge SLE-patienter ett bättre liv.
Deras forskning publiceras i det kommande numret av ansedda Molecular and Cellular Proteomics.
– Idag kan det ta upp till ett år innan någon får diagnosen SLE. Det beror på att symptomen är diffusa och ofta misstas för andra sjukdomar. Men med det här blodbaserade testet går det att snabbt fastställa om någon har sjukdomen eller ej, säger Christer Wingren, docent i Immunteknologi vid Create Health, Lunds Tekniska Högskola.
Testet kan också ta reda på hur långt gången sjukdomen är. SLE kan förekomma i tre varianter, vilka alla kräver olika behandling. Med befintliga metoder är det ofta problematiskt att ta reda på detta, vilket gör det svårt för läkare att sätta in rätt medicinering.
En tredje fördel med den nya tekniken är att det också blir möjligt att förutspå när sjukdomen blir aktiv.
– Kännetecknande för SLE är att sjukdomen går i vågor, eller skov. Utan förvarning kan sjukdomen blossa upp och göra personen utslagen under lång tid. Med vårt test hoppas vi kunna förutspå när ett skov är på gång och därmed förebygga med rätt medicinering, klargör Christer Wingren.
Om allt går väl, kan tekniken börja användas av sjukhusen om två till tre år.
Själva testet består av en liten platta, mindre än en lillfingernagel, där forskarna skapat ett rutmönster bestående av särskilt utvalda antikroppar. Antikropparna fungerar som ”fångarmolekyler”: Genom att droppa ett blodprov på plattan binder antikropparna de proteiner, eller biomarkörer, som finns i kroppen. På så sätt får man ett unikt fingeravtryck för varje patient som speglar sjukdomen.
– I vår artikel visar vi vilket mönster av biomarkörer, dvs fingeravtryck, man ska leta efter. Tekniskt sett så får vi ut en rad signaler som berättar om markören är där och hur mycket som finns av den. Dessa värden matas sedan in i datorn som sedan kan presenterar dem för läkaren på ett lättbegripligt sätt. Det är detta fingeravtryck som läkarna i framtiden skulle kunna använda sig av ute på kliniken, förklarar Christer Wingren, som ägnat de flesta dagar de senaste tio åren åt att utveckla tekniken och de senaste två åren med att tillämpa den för just SLE.
Enligt Christer Wingren har flera forskare runt om i världen försökt få fram något liknande, men inte lyckats. Att lundaforskarna gått i mål med uppgiften beror bland annat på att de funnit ett sätt att göra antikropparna stabila och därmed mer funktionella. Likaså har metoden blivit väldigt känslig.
För att forskningen ska komma patienterna till nytta har ett antal avgörande biomarkörsignaturer patenterats vilket ligger till grunden för testet. Resultaten har även förts över i ett nystartat bolag, Immunovia, grundat av Christer Wingren och tre andra kollegor på avdelningen.
Forskningen har sin upprinnelse i den cancerforskning som Christer Wingren och flera forskare inom det translationella cancercentrat Create Health sysslar med. Tillsammans med Carl Borrebaeck använder han där en motsvarande teknikplattform som kan spåra och diagnosticera olika typer av cancer.
De har väldigt lovande data för att förutspå återfall i bröstcancer och för att diagnosticera cancer i bukspottkörteln.
För mer information, kontakta Christer Wingren, docent i Immunteknologi, 046-222 43 23, 070-60 11 856, Christer.Wingren@immun.lth.se och Gunnar Sturfelt, professor i Reumatologi, 046-17 21 56. Högupplöst bild av Christer Wingren finns i LU:s bildbank: http://bildweb.srv.lu.se/
Läs mer om SLE på Reumatikerförbundets hemsida:
