Jästsvampar i vin avslöjar mångmiljonårig historia
Nästa gång du dricker ett glas vin eller öl kan du skänka en tanke åt jästcellernas fascinerande historia. Nu kan forskare från Lunds universitet och deras kollegor i Milano nämligen förklara hur det gick till när jästcellerna lärde sig producera alkohol för mer än 100 miljoner år sedan.
Jästceller är encelliga svampar med vitt skilda livsstilar och mycket lång evolutionär historia. De har också ett mycket stort värde inom vin-, öl- och matindustrin. Men varför har jäst egentligen börjat producera alkohol? Forskarna har studerat två olika jästarter för att försöka återskapa alkoholproduktionens evolutionära historia. Utifrån jästsvamparnas genetiska förändringar har forskarna rekonstruerat hur miljön såg ut när jästcellerna utvecklade förmågan att omvandla socker till alkohol.
För mer än 200 miljoner år sedan skiljdes vägarna åt för de två jästarterna, Saccharomyces cerevisiae och Dekkera bruxellensis. 50-100 miljoner år senare utvecklades de blommande växterna och därigenom frukter, och då uppkom ett överflöd av socker. För att kunna konkurrera om sockret utvecklade jästarterna förmågan att producera och tåla alkohol. På så sätt kunde de här jästsvamparna förgifta sina konkurrenter, medan de själva både överlevde och hade god tillgång på näring. Eftersom de båda arterna varit skilda i tiotals miljoner år utvecklade de denna förmåga helt oberoende av varandra. Överraskande i det här fallet är att båda jästarterna använde exakt samma molekylära mekanism för att börja producera alkohol.
– De här resultaten ger oss en fördjupad insikt i hur ursprungsmiljön såg ut och vilka evolutionära trender som verkade för många miljoner år sedan, säger Jure Piškur, professor i genetik vid Lunds universitet.
– Den här kunskapen hjälper oss också att utveckla nya jästsorter som kan underlätta jäsningen av vin och öl. Biobränsleproduktion är ett annat område som kan ha användning för nya jästsorter, säger han.
Undersökningen av de två jästarterna publiceras denna vecka i tidskriften Nature Communications under titeln ”Parallel evolution of the make-accumulate-consume strategy in Saccharomyces and Dekkera yeasts”. Den svenska delen av forskningsprojektet finansierades med bidrag från Vetenskapsrådet och fonderna Crafoord, Futura, Fysiografen, Lindström och Sörensen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jure Piškur, professor molekylär genetik, Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046 – 222 83 73 eller 070 – 345 71 03
E-post: Jure.Piskur@biol.lu.se
