Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 maj 2011

Svarta gräshoppor – bevis för snabb evolution efter miljöförändringar

Livsbetingelserna för djur och växter förändras i en allt snabbare takt. Evolutionenanses vara en långsam process som kräver hundratals generationer och arter som intehinner anpassa sig till nya levnadsvillkor riskerar därför att dö ut. En forskargrupp,under ledning av professor Anders Forsman vid Linnéuniversitetet, rapporterar nu attevolutionen under vissa förhållanden kan gå oerhört snabbt, vilket främjaröverlevnaden i föränderliga miljöer. Resultaten publiceras i tidskriften Evolution.

Torngräshoppor (Tetrix subulata) är små insekter som uppvisar en enorm variation i
färgteckning. Individer från samma område varierar från ljusgrå eller brunspräcklig via randig
till helsvart. De olika färgvarianterna skiljer sig åt i storlek, beteende och en rad andra
egenskaper. Forskarna upptäckte i en fältstudie att sammansättningen av olika färgvarianter
varierar kraftigt mellan områden och förändras över tid inom områden som varit utsatta för
skogsbränder.

Forskarna fångade gräshoppor på 20 olika platser i Sverige under åren 1995–2010. Andelen
svarta gräshoppor var mycket högre (ca 50 procent) i områden som nyligen härjats av bränder än i obrända (ca 9 procent) kontrollområden. I eldhärjade områden blev de svarta gräshopporna dessutom mindre vanliga ju längre tid som passerat efter branden.

– Eftersom samma mönster upprepas i många populationer och under en lång tidsperiod är vi säkra på att det beror på att skogsbränderna förändrar gräshoppornas livsmiljö, säger Anders Forsman

För att kontrollera om skillnaderna i färgteckning mellan populationerna var ärftliga födde
forskarna upp gräshoppor i laboratorium under standardiserade förhållanden. Avkomlingar till
gräshoppor som fångats in på eldhärjade platser blev svarta i högre utsträckning än de som
härstammade från obrända områden.

– Olikheterna i andelen svarta gräshoppor mellan platser och år beror på förändringar av populationernas genetiska sammansättning. Individerna blir alltså inte svartare som ett resultat av exempelvis den tillgängliga födan eller andra faktorer i uppväxtmiljön, ungefär som när vi människor blir mörkare i hyn om vi vistas i solen. Det handlar istället om oerhört snabba evolutionära förändringar, säger Anders Forsman.

Resultaten visar att de variationsrika torngräshopporna genom naturligt urval anpassas
genetiskt till en överlevnad i de karga och föränderliga förhållanden som följer efter
skogsbränder. Den svarta färgteckningen gör det svårare för fåglar och andra rovdjur att
upptäcka gräshopporna mot en sotsvart bakgrund. Det innebär förmodligen en
överlevnadsfördel för svarta gräshoppor i nybrända områden. Något år efter en brand, när
marken återigen börjar täckas av mossa och andra växter, erbjuder den svarta färgen inte
längre ett överlägset skydd.

Resultaten påminner om industrimelanism, det klassiska exemplet på evolution där den svarta
färgvarianten av björkmätarens uppgång och fall under 1800-1900-talet samvarierar med
förekomsten av luftföroreningar och sotade trädstammar.

– En viktig skillnad är att förändringarna sker mycket snabbare hos våra torngräshoppor, menar Anders Forsman.

Studien kastar ljus över och understryker betydelsen av färgvariabla arter för forskning om
evolution och biologisk mångfald. Resultaten stödjer teorin om att populationer och arter där
individerna har olika egenskaper har en högre anpassningsförmåga och löper mindre risk att
dö ut när livsmiljön förändras.

– Det är variationen som sådan som är nyckeln till framgång, avslutar Anders Forsman.

Mer information
Länk till tidskriftens hemsida: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1558-5646.2011.01324.x/abstract
Länk till Anders Forsmans hemsida: http://www.bom.hik.se/ffoad/andersfwebsite/

För vidare upplysningar
Anders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38
Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera