Språkkunskaper avgörande för biologibetyget
– Det är en stor skillnad på betyg. De flerspråkiga eleverna uppnår sällan de högre betygsnivåerna, utan dessa är i stort förbehållna svenska flickor. Det menar Pia Nygård Larsson på Lärarutbildningen vid Malmö högskola som disputerat på en avhandling om texter och språkbruk i ämnet biologi A i en naturvetarklass på gymnasieskolan.
I avhandlingen ”Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass” konstaterar Pia Nygård Larsson att flerspråkiga eleverna sällan får VG och MVG; betyg nästan helt förbehållna svenska flickor. Hennes forskning visar också att med de nya ämnesplanerna i biologi riskerar klyftan mellan eleverna att öka ytterligare.
Pia Nygård Larsson har själv en diger lärarbakgrund. Hon har undervisat i dels svenska, dels svenska som andra språk samt varit lärare för så väl ungdomar i gymnasieskolan som för vuxna.
I avhandlingen har hon undersökt texter och språkbruk i ämnet biologi A i en naturvetarklass på gymnasieskolan. En klass där enbart hälften av eleverna hade svenska som modersmål. Hon har frågat sig vad det är för språk som lärobok, lärare och elever använder när de beskriver, förklarar, analyserar och utvecklar sina kunskaper i biologi.
Undersökningen bestod av två delar. Den ena gick ut på att undersöka elevernas egna producerade texter. Där kan man, enligt avhandlingen, konstatera att det ställs markant högre språkliga krav för VG och MVG – en nivå dit de flerspråkiga eleverna sällan når Pia Nygård Larsson har också tittat på de nya ämnesplanerna i biologi för gymnasieskolan från och med hösten 2011 och upptäckt att de språkliga kraven ökar. Det betyder att det kommer bli än svårare för de flerspråkiga eleverna om de inte får rejäl språklig stöttning och om inte eleverna ges många tillfällen till egen språkproduktion i klassrummet.
– Därför menar jag att det blir än viktigare att ämneslärare och språklärare arbetar tillsammans.
Avhandlingen undersöker även biologiböckernas olika sätt att kommunicera och hur betydelsefull lärarens tolkning av bilder och språk är för inlärningsprocessen.
– Min analys visar att läroboken består av många olika slags texter och bilder, med olika språkliga drag och svårighetsgrad. Ett kapitel kan vara beskrivande, ett annat förklarande, ett tredje argumenterande e t c vilket ställer krav på lärare och elever, hävdar Pia Nygård Larsson.
Undersökningen visar också att eleverna får mycket stöd bl.a. genom att läraren tar tillvara det rika bildflödet i boken men också att hon i sina egna förklaringar använder bilder. Läraren tolkar alltså ofta vad som kan vara svåråtkomligt i boken, vilket Pia Nygård Larsson menar är en potential för lärandet.
– Jag ser också att läraren växlar fram och tillbaka mellan ett vardagligt språk och ett mer akademiskt och denna rörlighet
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
pia.nygard-larsson@mah.se, 040-6658211 alternativt Magnus Sjöholm 0707 – 89 0714