Temperaturhöjning förstärker effekt av luftföroreningar

Mänskliga aktiviteter har bidragit till höga halter av kväverika luftföroreningar som slutligen hamnar i naturen, vilket kan medföra negativa effekter för vissa ekosystem. De nya rönen, som presenteras i senaste numret av den välrenommerade tidskriften New Phytologist, visar att den negativa effekten kan förstärkas om klimatet blir varmare.

Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete med ett 20-tal forskare från olika länder. Tre av de drivande i projektet har varit doktoranden Gustaf Granath, docent Urban Gunnarsson och professor Håkan Rydin vid Uppsala universitet.

Forskarna undersökte effekten av kvävenedfall på torvmarker (myrar) genom att återanalysera data från nästan 30 olika studier utförda över hela norra halvklotet. Torvmarker är bland de viktigaste kollagren i världen och innehåller kol motsvarande en tredjedel av all kol i atmosfären. Tillväxten av torvmossor (eller vitmossor som de också kallas) på torvmarker utgör grunden för inlagringen av kol och funktionen för dessa ekosystem.

– Att kvävenedfall har kan ha negativa effekter på torvmossorna är har varit känt, men att effekten beror så starkt på andra miljöfaktorer, såsom temperatur och även nederbördsförhållanden, är ny viktig kunskap om övergödningens effekter på landekosystem, säger Gustaf Granath.

Idag finns riktlinjer för hur mycket olika ekosystem tål innan dess funktion påverkas, så kallad kritisk belastningsgräns. Dessa är satta för hela Europa och fokuserar på vilken mängd kväve ekosystemet tål per ytenhet. Studien visar dock att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfall än själva mängden kväve. Slutsatsen blir att de kritiska värdena bör anpassa till lokala förhållanden.

–    Torvmarker i varmare områden tål till exempel mindre kväve än i kallare områden. Och om den nuvarande temperaturhöjningen fortsätter kan effekten av kväve förstärkas i framtiden. Detta är speciellt oroande då ökad temperatur i sig har negativa effekter på torvmarker, säger Gustaf Granath.

Referens: Limpens J, Granath G, Gunnarsson U, Aerts R, Bayley S, Bragazza L, Bubier J, Buttler A, van den Berg LJL, Francez A-J et al. 2011. Climatic modifiers of the response to nitrogen deposition in peat-forming Sphagnum mosses: a meta-analysis. New Phytologist 191: 496–507.

Studien har finansierats av bland andra forskningsrådet Formas.

För mer information, kontakta Gustaf Granath, avdelningen för växtekologi och evolution, Evolutionsbiologiskt centrum, tel: 073-20 32 176, Gustaf.Granath@ebc.uu.se